x
Svenska Folkbibeln 2014
39 1 
Kan du jaga byte
åt lejoninnan?
Stillar du de unga lejonens hunger
2 
när de kryper ihop i sina hålor eller ligger på lur i snåret?
3 
Vem skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud och flaxar omkring utan föda?
4 

Vet du tiden när stengetterna skall föda, vakar du över när hindarna
skall kalva?
5 
Räknar du månaderna
de går dräktiga,
vet du tiden när de skall föda,
6 
när de böjer sig ner
och föder fram sina foster
och gör sig fria från födslosmärtan?
7 
Deras ungar växer sig starka
ute på marken,
de springer sin väg
och vänder ej tillbaka.
8 

Vem släppte vildåsnan fri, vem lossade hennes band? 9 
Jag gav henne stäppen till hem, saltöknen blev hennes boning.
10 
Hon föraktar bullret i staden och hör ingen pådrivares rop.
11 
Hon söker efter bete på bergen och letar efter allt som är grönt.
12 

Har vildoxen lust att tjäna dig och stanna över natten
vid din krubba?
13 
Kan du tvinga vildoxen
att gå i fåran med töm
och harva markerna jämna
efter dig?
14 
Kan du lita på hans stora styrka, och vill du anförtro ditt arbete åt honom?
15 
Litar du på att han för hem din säd och samlar den i din loge?
16 

Strutshonans vingar
flaxar med fröjd,
men visar hennes vingar och fjädrar modersömhet? 17 
Hon lämnar sina ägg på marken och låter dem värmas på sanden.
18 
Hon tänker ej på
att en fot kan krossa dem,
att ett vilddjur kan trampa på dem.
19 
Hon är hård mot sin avkomma, som om den inte vore hennes. Hon bekymras ej av
att hennes ungar kan dö.
20 
Ty Gud lät henne ej få vishet, han har inte gett henne förstånd.
21 
Men när hon piskar sig upp
till språng,
då ler hon åt både häst och man.
22 

Ger du hästen hans styrka, och kläder du hans nacke
med man?
23 
Kan du få honom att hoppa
som gräshoppan?
Hans stolta frustning
är skrämmande.
24 
Han skrapar marken
och gläds över sin styrka,
han rusar fram
mot väpnade skaror.
25 
Han ler åt fruktan
och känner ingen rädsla,
han ryggar inte tillbaka för svärd.
26 
Omkring honom rasslar det
av koger,
det blänker av spjut och lansar.
27 
Han skakar och är upphetsad när han vinner terräng, han kan inte stå stilla
när basunen har ljudit.
28 
För varje basunstöt frustar han till, redan på avstånd
vädrar han strid,
kommandorop och härskrin.
29 

Är det genom din visdom
som höken stiger
och breder ut sina vingar
mot söder?
30 
Är det på din befallning
som örnen stiger högt
och bygger sitt näste på höjden?
31 
På klipphyllan bor han
och håller till,
på klippans topp och bergsfästena.
32 
Därifrån spanar han efter byte, långt i fjärran spejar hans ögon.
33 
Hans ungar frossar på blod, och där de slagna ligger, där finner man honom.
34 

Och Herren svarade Job. Han sade: 35 

Vill du tvista med
den Allsmäktige, du mästare?
Ge svar, du som anklagar Gud.

Job svarar Herren

36 Job svarade Herren och sade: 37 

Jag är för ringa, vad kan jag svara dig? Jag lägger handen på munnen. 38 
En gång har jag talat,
men jag säger inget mer,
ja, två gånger,
men jag gör det aldrig mer.