× 
 Från
 Till
 Metod

 

Varning för lösaktighet

Kapitel 5

1 Min son, ge akt på min vishet,
vänd ditt öra till mitt förstånd,
2 så att du tar vara på goda rådoch dina läppar bevarar kunskapen.
3 Av honung dryper en trolös kvinnas läppar,halare än olja är hennes mun.
4 Men till sist blir hon bitter
som malört,skarp som ett tveeggat svärd.
5 Hennes fötter styr ner mot döden,till dödsriket drar hennes steg.
6 På livets väg tänker hon inte,hennes stigar leder vilse
utan att hon märker det.

7 Lyssna nu på mig, ni barn,vik ej bort från min muns tal.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne,kom inte nära dörren
till hennes hus.
9 Ge inte din kraft åt andra,dina år åt en grym herre,
10 om inte främlingar
skall mätta sig av din rikedomoch ditt arbetes frukt
hamna i en annans hus,
11 så att du själv till slut måste sucka,när din kropp och ditt hull tynar bort,
12 och säga:
"Hur kunde jag hata förmaning,hur kunde mitt hjärta
förakta tillrättavisning!
13 Varför lyssnade jag inte
till mina lärares röst,varför vände jag inte mitt öra
till dem som undervisade mig?
14 Hur nära var jag inte att drabbas av allt ontmitt i den församlade menigheten."

15 Drick vatten ur din egen brunn,det vatten som rinner
ur din egen källa.
16 Skall dina källor strömma ut
på gatan,dina vattenbäckar på torgen?
17 Nej, det är dig de tillhöroch ingen främmande jämte dig.
18 Må din brunn vara välsignad,och gläd dig
över din ungdoms hustru,
19 den älskliga hinden,
den behagfulla gasellen.Må hennes barm alltid förnöja dig,hennes kärlek
ständigt berusa dig.
20 Min son, varför skall du berusas av en främmande kvinnaoch sluta en annans hustru
i din famn?

21 Inför Herrens ögon är en människas vägar uppenbara,han ger akt på alla hennes steg.
22 Den ogudaktige fångas
av sina egna missgärningaroch fastnar i sin egen synds snaror.
23 Han måste dö
i brist på förmaning,genom sin stora dårskap
går han vilse.