× 
 Från
 Till
 Metod

 


Kapitel 1

1 Ord av Predikaren, son till David, kung i Jerusalem.

Allt jordiskt är förgängligt

2 Förgänglighet och åter förgänglighet! säger Predikaren.Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt.*
3 Vad vinner en människa
med all sin möda,som hon gör sig under solen?

4 Släkten kommer, släkten går,men jorden står evigt kvar.
5 Solen går upp och solen går neroch skyndar sedan åter
till den platsdär den går upp.
6 Vinden far mot söderoch vänder sig mot norr.Den vänder sig ständigt
på sin färd framoch börjar sitt kretslopp på nytt.
7 Floderna rinner alla ut i havet,och ändå blir havet aldrig fullt.Dit floderna runnit förut,rinner de åter.
8 Allting är fullt av möda,människan kan inte beskriva det.Ögat blir inte mätt av att se,örat blir inte fullt av att höra.
9 Det som blivit gjort,kommer att göras igen,och det som hänt,kommer att hända igen.Det finns inget nytt under solen.

10 Finns det något om vilket man säger: "Se, detta är nytt", så har det redan funnits i gamla tider som varit före oss.11 Ingen minns längre det som har skett förut. Inte heller skall det som sker härefter bli ihågkommet av dem som kommer sedan.

Strävan efter vishet är också förgängligt

12 Jag, Predikaren, var kung över Israel i Jerusalem.13 Jag inriktade mitt hjärta på att genom vishet begrunda och utforska allt som sker under himlen. Det är en usel möda som Gud har gett människors barn att plåga sig med.14 Jag såg allt som görs under solen, och se, allt är förgängligt och ett jagande efter vind.

15 "Det som är krokigt
kan inte bli rakt,
och det som saknas
kan inte räknas."

16 Jag sade i mitt hjärta: "Se, jag har en hög ställning och är visare än alla de som varit före mig i Jerusalem. Mycken vishet och kunskap har mitt hjärta sett."17 Men när jag inriktade mitt hjärta på att lära känna visheten och förstå oförnuft och dårskap, då insåg jag att också detta var ett jagande efter vind.

18 Ty med stor vishet följer stor oro,ökad kunskap ger ökad smärta.

Inledning till boken
Författaren nämns inte vid namn, men 1:1, 12, 16, 2:4-9 gör det troligt att kung Salomo (970-930 f. Kr.) är författaren. Bokens huvudord är "förgänglighet". Allt jordiskt är förgängligt, hur fint det än är. När människan glömmer det, blir livet "ett jagande efter vind". Gudsfruktan är nyckeln till frid och rätt förnöjsamhet (jfr Matt 6:33, 34).

Fotnoter
1:2förgängligt Grundtextens ord betyder "vindfläkt" och anger därmed något förgängligt, flyktigt, fåfängligt.