× 
 Från
 Till
 Metod

 

Psalm 71

Bön om hjälp i ålderdomen

1 Till dig, Herre,
tar jag min tillflykt,låt mig aldrig komma på skam.
2 Rädda mig och befria mig
genom din rättfärdighet,vänd ditt öra till mig och fräls mig.
3 Var en klippa för mig
där jag kan bo,dit jag alltid kan komma,du som givit befallning
om min frälsning,du mitt bergfäste och min borg.

4 Min Gud, befria mig
ur den ogudaktiges våld,
ur den orättfärdiges
och förtryckarens hand.
5 Ty du är mitt hopp, Herre,min förtröstan, Herre,
allt ifrån min ungdom.
6 Du har varit mitt stöd
ända från moderlivet,du har förlöst mig
ur min moders liv,dig gäller alltid mitt lov.
7 Jag har blivit ett tecken för många,och du är min starka tillflykt.
8 Låt min mun vara full av ditt lov,hela dagen av din ära.
9 Förkasta mig inte
när jag blir gammal,överge mig inte
när min kraft tynar bort!
10 Ty mina fiender talar mot mig,de som vaktar på min själ rådslår med varandra och säger:
11 "Gud har övergivit honom,förfölj och grip honom,det finns ingen
som räddar honom!"
12 Gud, var inte långt ifrån mig!Min Gud, skynda till min hjälp!
13 Låt min själs fienderkomma på skam och gå under.Låt dem som önskar mig olyckahöljas i förakt och vanära.

14 Men jag skall alltid hoppasoch prisa dig, om och om igen.
15 Min mun skall förkunna
din rättfärdighet,din frälsning dagen lång,fastän jag inte har ord till fullo.
16 Jag skall komma i Herrens, Herrens väldiga kraft,jag skall prisa din rättfärdighet, endast din.
17 Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,och intill nu förkunnar jag
dina under.
18 Överge mig inte, Gud,när jag blir gammal och grå,inte förrän jag fått förkunna om dina gärningar* för nya släkten,om din makt för alla
som skall komma.

19 Din rättfärdighet, Gud,
når upp till himlen.
Du som har gjort så stora ting,Gud, vem är dig lik?
20 Du som har låtit oss se
så mycket av nöd och olycka,du skall åter göra oss levande,åter föra oss upp ur jordens djup.
21 Föröka du min storhetoch trösta mig igen,
22 så vill jag tacka dig
med spel på psaltareför din trofasthet, min Gud,jag vill lovsjunga dig till harpa,du Israels Helige.
23 Mina läppar skall jubla,när jag lovsjunger dig,ja, min själ som du har friköpt.
24 Min tunga skall hela dagentala om din rättfärdighet,ty de som önskade mig olyckakommer på skam
och måste blygas.

Fotnoter
71:18dina gärningar Ordagrant: "din arm".