¹ I Juda kung Jojakims tredje regeringsår* kom Babels kung Nebukadnessar* mot Jerusalem. Han belägrade staden, ² och Herren gav Juda kung Jojakim i hans hand liksom en del av kärlen i Guds tempel. Nebukadnessar förde dem till sin guds hus* i Shinars land och satte kärlen i sin guds skattkammare.

³ Kungen befallde sin förste hovmarskalk Ashpenas att hämta några av Israels barn från kungaätten* eller av förnäm börd, ⁴ unga män utan defekter som såg bra ut. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldeernas litteratur och språk*. ⁵ Kungen bestämde åt dem en daglig tilldelning av kungens egen mat och av vinet som han själv drack. De skulle läras upp i tre år och därefter tjänstgöra* hos kungen.

⁶ Bland dem var Daniel, Hananja, Mishael och Asarja av Juda stam. ⁷ Men förste hovmarskalken gav dem andra namn. Daniel kallade han Belteshassar, Hananja Shadrak, Mishael Meshak och Asarja* Abed-Nego.

⁸ Men Daniel bestämde sig i sitt hjärta för att inte orena sig med kungens mat eller med vinet som han drack, och han bad förste hovmarskalken att han inte skulle behöva orena sig. ⁹ Gud lät Daniel finna nåd och barmhärtighet hos förste hovmarskalken, ¹⁰ men han sade till Daniel: ”Jag är rädd att min herre kungen, som har bestämt vad ni ska äta och dricka, ska finna att ni är magrare än era jämnåriga bland de unga männen. Då drar ni skuld över mig inför kungen.”

¹¹ Då sade Daniel till hovmästaren* som förste hovmarskalken satt över Daniel, Hananja, Mishael och Asarja: ¹² ”Gör ett försök med dina tjänare i tio dagar. Låt oss få äta grönsaker* och dricka vatten. ¹³ Jämför oss sedan med de unga män som har ätit av kungens mat, och gör med dina tjänare efter vad du då ser.”

¹⁴ Han lyssnade till deras begäran och gjorde ett försök med dem i tio dagar. ¹⁵ Efter de tio dagarna visade det sig att de såg bättre ut och var mer välnärda än alla de unga män som åt av kungens mat. ¹⁶ Då tog hovmästaren bort maten de skulle ha fått och vinet de skulle ha druckit och gav dem grönsaker i stället.

¹⁷ Åt dessa fyra unga män gav Gud kunskap och insikt i all slags skrift och vishet, och Daniel förstod alla slags syner och drömmar. ¹⁸ När tiden var inne då kungen bestämt att de skulle hämtas, fördes de av förste hovmarskalken inför Nebukadnessar. ¹⁹ Kungen talade med dem, och det fanns ingen bland dem alla som kunde jämföras med Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. De fick därför tjänstgöra hos kungen. ²⁰ Han fann att de i allt som krävde vishet och förstånd var tio gånger klokare än alla de spåmän och besvärjare som fanns i hela hans rike.