¹ Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg* där de var ensamma. ² Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. ³ Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom.

⁴ Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här*. Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." ⁵ Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"*⁶ När lärjungarna hörde det, föll de skräckslagna ner på sina ansikten. ⁷ Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Res er upp och var inte rädda!" ⁸ Och när de lyfte blicken, såg de ingen annan än Jesus.

⁹ På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Berätta inte för någon vad ni sett förrän Människosonen har uppstått från de döda." ¹⁰ Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma*?" ¹¹ Han svarade: "Elia ska komma och återupprätta allt. ¹² Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. På samma sätt ska också Människosonen lida genom dem." ¹³ Då förstod lärjungarna att han talade till dem om Johannes Döparen.

Jesus botar en månadssjuk pojke

¹⁴ När de sedan kom tillbaka till folket, gick en man fram till Jesus och föll på knä för honom ¹⁵ och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk* och svårt plågad. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. ¹⁶ Jag tog honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom."

¹⁷ Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta hit honom till mig." ¹⁸ Och Jesus talade strängt till den onda anden, och den* for ut ur honom. Från den stunden var pojken botad.

¹⁹ När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" ²⁰ Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.*"

Jesus talar igen om sitt lidande

²² När de var samlade i Galileen sade Jesus till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, ²³ och de ska döda honom. Men på tredje dagen ska han uppstå." Då blev de djupt bedrövade.

Tempelskatten

²⁴ När de sedan var framme i Kapernaum, kom de som samlade in tempelskatten* fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?" ²⁵ "Jodå", svarade han.

När Petrus kom hem var det Jesus som frågade först: "Vad tror du, Simon? Från vilka tar jordens kungar upp tull och skatt? Från sina söner eller från andra?" ²⁶ Han svarade: "Från andra." Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. ²⁷ Men vi ska inte stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisken du får upp och öppna munnen på den. Då hittar du ett silvermynt*. Ta det och ge till dem för mig och dig."