Kapitel 39

Människans förgänglighet

1

1 Krön 25:1, 2 Krön 5:12.

 För körledaren, till Jedutun✱

Jedutun Lovsångsledare och siare hos kung David (1 Krön 16:41).

. En psalm av David.

2

Ps 17:3, 34:14, 141:3, Jak 3:2f.

 Jag sade:

"Jag ska akta mig

för att synda med min tunga,

jag ska sätta lås för min mun

så länge den gudlöse

är framför mig."

3

Ps 38:14, 18.

 Jag blev stum och tyst,

jag höll inne även med det goda,

och min plåga blev allt värre.

4

Ps 119:54.

 Mitt hjärta brann inom mig,

medan jag grubblade

brann det som en eld.

Då talade jag

med min tunga:

5

Ps 90:12, 119:84.

Herre, lär mig förstå mitt slut,

att mina dagar har en gräns,

så att jag inser hur förgänglig

jag är.

6

Job 7:7, 14:1f, 16:22, Ps 62:10, 90:5f, 144:4.

 Som en handsbredd

har du gjort mina dagar,

min livslängd är som ingenting

inför dig.

Alla människor är bara en vindpust,

hur säkra de än står. Sela

7

Job 8:9, 14:2, Pred 2:18, 21, 5:13f.

 Som en skuggbild

vandrar människan omkring,

oroar sig till ingen nytta,

samlar på hög

och vet inte vem som får det.

8

Ps 38:16, 62:6, 71:5.

 Men vad hoppas jag nu på, Herre?

Till dig står mitt hopp.

9 Rädda mig från alla mina synder,

låt mig inte bli hånad av dårar.

10

Ps 38:14.

 Jag tiger och öppnar inte min mun,

för det är du som har gjort det.

11 Vänd bort din plåga ifrån mig,

jag går under av din hands aga.

12

5 Mos 28:15f, Ps 6:8.

 När du tuktar någon för hans skuld,

förtär du som mal det han har kärt.

Alla människor är bara

en vindpust. Sela

13

1 Mos 47:9, 3 Mos 25:23, 1 Petr 2:11.

 Hör min bön, Herre,

lyssna till mitt rop!

Var inte tyst inför mina tårar,

för jag är en främling hos dig,

en gäst som alla mina fäder.

14

Job 7:16, 10:20, 14:6.

 Vänd bort din blick från mig,

så att jag kan le igen

innan jag går bort

och inte finns här mer.