Kapitel 41

Bön vid sjukdom och fienders hån

1 För körledaren. En psalm av David.

Ps 82:3f, 112:5, 9, Ords 14:21, 19:17, Jes 58:7.

Salig är den som bryr sig om

den fattige!

Herren ska befria honom

på olyckans dag.

Dan 4:24.

Herren ska bevara honom

och hålla honom vid liv,

han ska skattas lycklig i landet.

Du utlämnar honom inte

åt hans fienders vilja.

2 Kung 20:7.

Herren stöder honom

vid sjukbädden,

under hans sjukdom

förvandlar du helt hans läge.

Ps 6:3, 103:3, 147:3.

Jag säger:

Herre, förbarma dig över mig!

Bota min själ,

för jag har syndat mot dig.

6 Mina fiender säger elakt om mig:

"När ska han dö

och hans namn försvinna?"

7 Kommer någon och besöker mig

talar han tomma ord,

han samlar på skvaller

och går sedan och sprider det.

Ps 56:6, Matt 22:15, Luk 11:54.

Alla som hatar mig

viskar till varandra om mig,

de tänker det värsta om mig:

9 "Han har drabbats av något dödligt,

han ligger där

och reser sig aldrig mer."

Ps 55:14f, Jer 20:10, Mika 7:5, Matt 26:14f, Mark 14:10, Luk 22:4, Joh 13:18, Apg 1:16.

Även min vän som jag litade på,

han som åt mitt bröd,

lyfter sin häl mot mig✱

lyfter sin häl mot mig Förråder, sätter krokben. Versen citeras av Jesus i Joh 13:18 som profetia om Judas Iskariot.

11 Men du, Herre,

förbarma dig över mig

och upprätta mig,

så ska jag ge dem vad de förtjänar.

12 Jag vet att du älskar mig,

för min fiende

triumferar inte över mig.

Ps 18:21, 63:9.

Du stöder mig i min oskuld

och låter mig stå inför ditt ansikte

för evigt.

14 Välsignad är Herren, Israels Gud,

från evighet till evighet!

Amen, amen.

ANDRA BOKEN