× 
 Från
 Till
 Metod

 

Vashti trotsar kung Ahasveros

1 På Ahasveros* tid – den Ahasveros som regerade över hundratjugosju provinser från Indien till Nubien*2 då kung Ahasveros satt på sin kungatron i Susas borg*, hände följande: 3 Under sitt tredje regeringsår* ordnade han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens befälhavare, hans förnämsta män och furstarna i provinserna var samlade hos honom. 4 Under hundraåttio dagar lät han dem se sin kungliga härlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.

5 När de dagarna var över ordnade kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset. 6 Draperier av linne, bomull och mörkblått tyg var uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver på vita marmorpelare. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor med pärlglänsande och svart sten. 7 Dryckerna sattes fram i guldkärl. Inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung. 8 När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, för kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan. 9 Samtidigt ordnade också drottning Vashti* ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.

10 Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros, 11 att de skulle föra in drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet, för hon var vacker att se. 12 Men drottning Vashti vägrade komma när kungen genom sina hovmän befallde henne det. Då blev kungen mycket vred, och vreden brann inom honom.

13 Kungen frågade då de vise män som förstod sig på tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt. 14 Vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket. 15 Han frågade dem: ”Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti, eftersom hon inte har gjort som kung Ahasveros befallde genom hovmännen?”

16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: ”Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla kung Ahasveros provinser. 17 Det drottningen har gjort kommer att sprida sig till alla kvinnor och leda till att de föraktar sina män och säger: Kung Ahasveros befallde att man skulle föra in drottning Vashti inför honom, men hon kom inte. 18 Redan idag kommer furstinnorna i Persien och Medien, när de får höra vad drottningen har gjort, att säga samma sak till alla kungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan ände. 19 Om kungen finner för gott, låt då ett kungligt påbud gå ut och låt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar så att det inte kan ändras, att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Och kungen bör ge hennes kungliga värdighet åt någon annan som är bättre än hon. 20 När kungens förordning som han utfärdar blir känd i hela hans rike, så stort det är, kommer alla kvinnor att visa aktning för sina män, från den störste till den minste.”

21 Kungen och furstarna tyckte förslaget var gott, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 22 Skrivelser sändes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.


Inledning till boken
Ester (”stjärna”) var en ung judisk kvinna i Persiens huvudstad Susa som blev utvald till drottning av kung Ahasveros eller Xerxes I, som regerade 486-465 f Kr. Som drottning (kap 1-2) lyckas hon rädda sitt folk från etnisk rensning (3-9) tillsammans med sin kusin Mordokaj, som får en upphöjd maktställning (kap 6, 8, 10).

Boken är troligen skriven i mitten av 400-talet f Kr. Möjliga författare som föreslagits är Mordokaj (enligt Josefus, jfr 9:20), Nehemja, Esra eller en skriftlärd i hans efterföljd (enligt judisk tradition). Till minne av bokens händelser firar judarna än i dag varje år i mars den glada Purimfesten (9:20f), då man högläser Esters bok i synagogan och väsnas varje gång den onde Hamans namn nämns (3:1f).

Fotnoter
1:1Ahasveros   På persiska Kshayarshan , ”hjältars härskare”. På grekiska Xerxes.
1:1Nubien   Området söder om Egypten, dagens Sudan (jfr Ps 68:32 ).
1:2Susas borg   Perserrikets huvudstad under vintermånaderna, ca 25 mil norr om spetsen på Persiska viken. Tronsalen, som är utgrävd, mätte över 100x100 m och hade 72 pelare som var över 20 m höga.
1:3tredje regeringsår   Ca 483 f Kr. Kanske hade kungen samlat sina befälhavare för att planera sin stora invasion av Grekland som genomfördes 481-480 f Kr.
1:9Vashti   Betyder ”vackrast”, troligen ett smeknamn. Kanske den drottning som hos grekiska historiker kallas Amestris (”stark”). Amestris, som av grekerna beskrivs som grym, var jämnårig med Xerxes och hade senare en maktposition efter hans död (se not till 10:3 ).

Parallellställen
1:1Est 8:9 9:30 Dan 9:1.
1:7Est 2:18.
1:131 Krön 12:32 Jer 10:7.
1:19Est 8:8 Dan 6:8 15 17.
1:221 Mos 3:16 Est 3:12 8:9 1 Kor 11:3 1 Petr 3:1.