Sabbatsåret

¹ Vart sjunde år ska du låta vara ett friår. ² Detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, ska då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, eftersom ett Herrens friår har utlysts. ³ En utlänning får du kräva, men om du har något att fordra av din broder ska du efterskänka det.

⁴ Men ingen fattig borde finnas hos dig, för Herren ska rikligen välsigna dig i det land som Herren din Gud ger dig till besittning som din arvedel, ⁵ om du bara lyder Herren din Guds röst så att du håller fast vid alla dessa bud som jag i dag ger dig, och följer dem. ⁶Herren din Gud ska välsigna dig, så som han har lovat dig. Du ska ge lån åt många folk, men själv ska du inte behöva låna, och du ska råda över många folk, men de ska inte råda över dig.

⁷ Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte förhärda ditt hjärta eller stänga din hand för din fattige broder, ⁸ utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. ⁹ Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, friåret, är nära”, och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig. ¹⁰ Du ska villigt ge åt honom och ditt hjärta ska inte vara motvilligt när du ger, eftersom Herren din Gud ska välsigna dig för en sådan gåvas skull i alla dina verk och i allt du företar dig. ¹¹ Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du ska villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.

Frigivning av slavar

¹² Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig till dig och tjänat dig i sex år, ska du det sjunde året frige honom. ¹³ Och när du friger honom, ska du inte låta honom gå med tomma händer. ¹⁴ Förse honom rikligt från din hjord, från din loge och från din vinpress. Du ska ge honom av det som Herren din Gud har välsignat dig med. ¹⁵ Kom ihåg att du var slav i Egyptens land och att Herren din Gud friköpte dig. Därför ger jag dig denna befallning i dag.

¹⁶ Men skulle han säga till dig att han inte vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt husfolk, eftersom han har haft det bra hos dig, ¹⁷ då ska du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Därefter ska han vara din slav för alltid. Med din tjänarinna ska du göra på samma sätt.

¹⁸ Du ska inte anse det hårt att du måste släppa din tjänare fri, för i sex år har han gett dig dubbelt så värdefull tjänst som en avlönad arbetare. Och Herren din Gud ska välsigna dig i allt du gör.

Det förstfödda bland djuren

¹⁹ Allt förstfött av hankön som föds bland dina kor och får ska du helga åt Herren din Gud. Du ska inte använda dina förstfödda oxar vid ditt arbete och inte heller klippa ullen på dina förstfödda får. ²⁰ Inför Herren din Guds ansikte ska du varje år tillsammans med ditt husfolk äta det på den plats som Herren utväljer.

²¹ Men om djuret har någon defekt, om det är halt eller blint eller allvarligt vanskapt, ska du inte offra det åt Herren din Gud. ²² Inom dina portar kan du äta det. Både den som är oren och den som är ren får äta av det, så som man äter kött av gasell eller hjort. ²³ Men blodet ska du inte förtära, utan du ska hälla ut det på marken som vatten.