Bruden
till sin lustgård,
till de doftande blomstersängarna,
för att valla sin hjord
i lustgårdarna
och plocka liljor.
där han vallar sin hjord bland liljor.
Brudgummen
3
Vacker som Tirsa* är du,
min älskade,
ljuvlig som Jerusalem,
överväldigande som en här
under fanor.
de har kuvat mig.
Ditt hår är som en hjord av getter
som strömmar ner för Gilead.
är som en flock tackor
som kommer upp ur badet,
där alla har tvillingar
och ingen är utan lamm.
en granatäppelskiva
bakom din slöja.
åttio bihustrurna
och de unga kvinnorna oräkneliga –
min duva, min fullkomliga,
den enda för sin mor,
älskad av den som fött henne.
Flickorna ser henne
och prisar henne lycklig,
drottningar och bihustrur
lovordar henne.
Vännerna
likt morgonrodnaden –
skön som månen,
strålande som solen,
överväldigande som en här
under fanor?
Brudgummen (eller bruden)
för att se på grönskan i dalen,
för att se om vinstocken
skjutit skott
och granatäppelträden gått i blom.
hade min längtan satt mig
vid mitt furstefolks* vagnar.
Vännerna
12
Vänd om, vänd om, Shulamit*,
vänd om, vänd om
så att vi får se dig!