Det nya förbundets överstepräst

¹ Här är huvudpunkten i det vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen ² och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet* som Herren själv och ingen människa har rest.

³ En överstepräst blir insatt för att frambära gåvor och offer, och därför måste också Kristus ha något att bära fram. ⁴ Hade han nu varit på jorden skulle han inte ens vara präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de offergåvor som lagen föreskriver. ⁵ De gör tjänst i en helgedom som är en kopia och skuggbild av den himmelska helgedomen, så som Mose fick höra när han skulle bygga tabernaklet: Se till att du gör allt efter den mönsterbild som du har fått se på berget.*

⁶ Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften. ⁷ För om det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte behövas ett andra.* ⁸ Men Gud förebrår dem när han säger:*

Se, dagar ska komma, säger Herren,

då jag ska sluta ett nytt förbund

med Israels hus och med Juda hus,

⁹inte som det förbund jag slöt

med deras fäder

den dag jag tog deras hand

och förde dem ut

ur Egyptens land,

för de blev inte kvar

i förbundet med mig,

så jag brydde mig inte om dem,

säger Herren.

¹⁰Nej, detta är det förbund

som jag efter denna tid

ska sluta med Israels hus,

säger Herren:

Jag ska lägga mina lagar i deras sinne

och skriva dem i deras hjärtan.

Jag ska vara deras Gud,

och de ska vara mitt folk.

¹¹Då ska ingen mer behöva

undervisa sin landsman,

ingen sin broder och säga:

"Lär känna Herren!"

Alla kommer att känna mig,

från den minste av dem

till den störste,

¹²för jag ska i nåd förlåta

deras missgärningar

och aldrig mer minnas

deras synder.

¹³ När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna.