Templets förstöring
Varför, Gud, har du förkastat oss
för alltid?
Varför ryker din vrede
mot fåren i din hjord?
som du vann i forna tider,
din arvedels stam
som du återlöste.
Tänk på Sions berg
där du tog din boning.
Allt i helgedomen
har fienden förstört.
på platsen där du möter oss,
de satte upp sina fälttecken
som tecken.
i en tät skog,
med yxa och hacka.
och vanhelgade ditt namns boning
ända till grunden.
"Vi ska kuva dem fullständigt!"
Alla Guds mötesplatser
brände de ner i landet.
ingen profet finns kvar
och ingen av oss vet
hur länge det varar.
ska fienden få håna
och ständigt förakta ditt namn?
din högra hand?
Dra fram den ur din famn
och förgör dem!
du som skapar frälsning på jorden!
du krossade drakarnas huvuden
på vattnet,
och gav honom till mat
åt öknens skaror.
du lät starka strömmar torka ut.
du har skapat ljuset* och solen.
Sommar och vinter är skapade
av dig.
hur ett dåraktigt folk
föraktar ditt namn!
åt vilddjuren,
glöm inte dina förtrycktas liv
för alltid!
för landets mörka vrår
är fulla av våldets nästen.
vända skamsen tillbaka,
låt den förtryckte och fattige
få prisa ditt namn.
Tänk på hur dåren hånar dig
dagen lång.
det skrän som ständigt stiger
från dina motståndare.