Kapitel 16

¹ Sedan de hade fört Guds ark dit in, ställde de den i tältet som David hade rest åt den och offrade därefter brännoffer och gemenskapsoffer inför Guds ansikte.² När David hade offrat brännoffer och gemenskapsoffer, välsignade han folket i Herrens namn.³ Och åt var och en i Israel, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka.
⁴ Han utsåg några leviter till att tjänstgöra inför Herrens ark, för att de skulle prisa, tacka och lova Herren, Israels Gud:⁵ Asaf som anförare, näst efter honom Sakarja och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor. Asaf skulle slå på cymbaler.⁶ Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle ständigt blåsa i trumpeterna framför Guds förbundsark.

Davids lovsång

⁷ Det var den dagen som David först bestämde att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka Herren på detta sätt:

⁸ "Tacka Herren, åkalla hans namn,gör hans gärningar kända
bland folken!
⁹ Sjung till hans ära,
lovprisa honom,tala om alla hans under.
¹⁰ Beröm er av hans heliga namn!De som söker Herren
må glädja sig av hjärtat.
¹¹ Fråga efter Herren
och hans makt,sök alltid hans ansikte.
¹² Tänk på de under han har gjort,på hans tecken
och hans domslut,
¹³ ni Israels barn, hans tjänare,ni Jakobs söner, hans utvalda.

¹⁴ Han är Herren, vår Gud,över hela jorden når hans domar.
¹⁵ Kom för alltid ihåg hans förbund,det ord han påbjudit
för tusen släkten,
¹⁶ det förbund han slöt
med Abrahamoch hans ed till Isak.
¹⁷ Han fastställde det för Jakob som en stadga,för Israel som ett evigt förbund.
¹⁸ Han sade: Åt dig vill jag ge Kanaans land,det skall bli er arvslott.
¹⁹ Då var ni en liten skara,ni var mycket få
och främlingar där.

²⁰ De vandrade från folk till folk,från ett land till ett annat.
²¹ Han tillät ingen att skada dem,han straffade kungar
för deras skull:
²² Rör inte mina smorda,gör inte mina profeter något ont!

²³ Sjung till Herrens ära alla länder!Kungör hans frälsning
från dag till dag!
²⁴ Förkunna hans ära
bland hednafolken,bland alla folk hans under!
²⁵ Ty stor är Herren
och högt prisad,värd att frukta mer än alla gudar.
²⁶ Folkens alla gudar är avgudar,men Herren har gjort himlarna.
²⁷ Majestät och härlighet
är inför hans ansikte,makt och glädje i hans boning.

²⁸ Ge åt Herren, ni folkens släkter,ge åt Herren ära och makt!
²⁹ Ge åt Herren hans namns ära,bär fram gåvor
och kom inför hans ansikte,
³⁰ tillbed Herren i helig skrud.Bäva inför honom, alla länder.Jorden står fast,
den kan inte rubbas.

³¹ Må himlen vara glad
och jorden fröjda sig.
Bland hednafolken skall man säga: Herren är Konung!
³² Må havet brusa
och allt som fyller det,må marken glädja sig
och allt som är därpå.
³³ Jubla skall alla skogens träd,inför Herren,ty han kommer
för att döma jorden.
³⁴ Tacka Herren, ty han är god,ty hans nåd varar i evighet.
³⁵ Och säg: Fräls oss,
du vår frälsnings Gud,och församla oss och rädda oss från hednafolken,så att vi får prisa ditt heliga namnoch ha vår ära i att prisa dig.
³⁶ Lovad vare Herren, Israels Gud,från evighet till evighet!"Och allt folket sade: "Amen!"
och prisade Herren.

Gudstjänst i Jerusalem

och Gibeon

³⁷ David uppdrog åt Asaf och hans bröder där inför Herrens förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag.³⁸ Obed-Edom och deras bröder var sextioåtta till antalet. Obed-Edom, Jedutuns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.
³⁹ David anställde också prästen Sadok och hans bröder, prästerna, inför Herrens tabernakel på offerhöjden i Gibeon,⁴⁰ för att de ständigt skulle offra brännoffer åt Herren på brännoffersaltaret, morgon och kväll, och göra allt som var skrivet i den lag som Herren hade gett Israel.⁴¹ Och hos dem var Heman och Jedutun och de andra utvalda som nämnts vid namn. De skulle tacka Herren, därför att hans nåd varar i evighet.⁴² Hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, liksom andra musikinstrument som hörde till gudstjänsten. Jedutuns söner gjorde han till dörrvaktare.
⁴³ Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt. Men David vände om för att hälsa sitt husfolk.