× 
 Från
 Till
 Metod

 

Bruden

Kapitel 2

1 Jag är en ros i Saron,
en lilja i dalen.

Brudgummen

2 Som en lilja bland törnenså är min älskade bland flickor.

Bruden

3 Som ett äppelträd
bland skogens trädså är min vän bland unga män.Jag längtar att få sitta
i dess skugga,söt är dess frukt i min mun.
4 I vinsalen har han fört mig in,kärleken är hans baner över mig.
5 Vederkvick mig med druvkakor,styrk mig med äpplen,ty jag är sjuk av kärlek.
6 Hans vänstra arm
vilar under mitt huvud,och hans högra arm
omfamnar mig.
7 Jag besvär er,
ni Jerusalems döttrar,vid gaseller och hindar på marken:Oroa inte kärleken, stör den inte,förrän den själv vill.
8 Hör min väns röst!Se, där kommer han!Han springer över bergen,han hoppar fram på höjderna.
9 Min älskade är lik en gaselleller en ung hjort.Se, nu står han därbakom vår vägg,han blickar in genom fönstret,han ser genom gallret.

Bruden anför brudgummens ord

10 Min vän börjar tala,
han säger till mig:Stå upp, min älskade,du min sköna, och kom.
11 Ty se, vintern är förliden,regntiden är över, den är förbi.
12 Blommorna visar sig på marken,sångens tid har kommit,och turturduvans röst
hörs åter i vårt land.
13 Fikonträdets gröna frukter skiftar färg,vinstockarna står redan i blom,de sprider sin doft.Stå upp, min vän, min sköna,
och kom!

Brudgummen

14 Du min duva i bergsklyftan,i klippväggens gömsle,låt mig se ditt ansikte,låt mig höra din röst,ty din röst är så ljuvoch ditt ansikte så skönt.

Om vingårdens fiender

15 Fånga rävarna åt oss,de små rävarna,som fördärvar vingårdarna,våra vingårdar
som nu står i blom.

Bruden

16 Min vän är min,och jag är hans,där han för sin hjord i bet
bland liljor.
17 När dagen blir svaloch skuggorna flyr,kom då tillbaka, min älskade,lik en gasell eller en ung hjortpå de kassiadoftande bergen.