Israels trolöshet mot Gud

Kapitel 2

¹ Herrens ord kom till mig. Han sade:² Gå och predika för Jerusalem. Säg: Så säger Herren:

Jag minns din ungdoms hängivenhet,hur du älskade mig
under din brudtidoch följde mig i öknen,i landet där man inte sår.
³ Israel var heligt för Herren,den första frukten av hans skörd.Alla som äter av den
drar på sig skuld,olycka drabbar dem,säger Herren.

⁴ Hör Herrens ord,
ni av Jakobs hus,
ni alla släkter av Israels hus.
⁵ Så säger Herren:Vad har era fäder funnit hos mig som är orätt,eftersom de gick bort ifrån migoch följde värdelösa avgudaroch själva blev värdelösa?
⁶ De frågade inte: "Var är Herren,han som förde oss upp ur Egyptens land,han som ledde oss i öknen,det öde och oländiga landet,torkans och dödsskuggans land,det land där ingen färdasoch där ingen människa bor?"
⁷ Jag förde er in i det bördiga landetoch ni fick äta dess frukt
och dess goda.Men när ni hade kommit dit orenade ni mitt landoch gjorde min arvedel avskyvärd.
⁸ Prästerna frågade inte:
"Var är Herren?"De som hade hand om lagen kände mig inte,och herdarna var trolösa mot mig.Profeterna profeterade
i Baals namnoch följde sådana
som inte kunde hjälpa.
⁹ Därför skall jag på nytt
gå till rätta med er,säger Herren.Också med era barnbarn
skall jag gå till rätta.

¹⁰ Drag bort till kitteernas öar
och se efter,
sänd bud till Kedar
och undersök noga,se om något sådant har skett där:
¹¹ Har ett hednafolk någonsin
bytt bort sina gudar?Och ändå är de inga gudar.Men mitt folk
har bytt bort sin härlighetmot en avgud som inte kan hjälpa.
¹² Häpna över detta, ni himlar,rys av stor förfäran,
säger Herren.
¹³ Ty mitt folk har begått
en dubbel synd:De har övergivit mig,
källan med det levande vattnet,och gjort sig usla brunnarsom inte håller vatten.

¹⁴ Är Israel en träl
eller en hemfödd slav?
Varför har han lämnats
till plundring?
¹⁵ Unga lejon ryter mot honom, man hör dem morra.De gör hans land till en ödemark.Hans städer bränns nerså att ingen kan bo i dem.
¹⁶ Även Nofs och Tachpanches barnbetar din hjässa kal.
¹⁷ Men är det inte du själv
som vållar dig detta,genom att du överger Herren, din Gud,när han vill leda dig
på den rätta vägen?
¹⁸ Varför vill du fara till Egyptenför att dricka av Sihors vatten?Och varför vill du fara till Assyrienför att dricka av flodens vatten?
¹⁹ Det är din ondska
som tuktar dig,och ditt avfall som straffar dig.Inse därför och tänk påhur ont och bittert det äratt du överger Herren, din Gud,och inte fruktar mig,säger Herren, Herren Sebaot.

²⁰ Redan för länge sedan
bröt jag sönder ditt ok
och slet av dina band,
men du sade:"Jag vill inte tjäna dig."På alla höga kullar
och under alla gröna trädlade du dig ner och bedrev otukt.
²¹ Jag hade planterat dig
som en ädel vinstockav helt och hållet äkta slag.Hur har du då kunnat förvandlas för migtill vilda rankor
av en främmande vinstock?
²² Om du än tvättar dig med sodaoch tar aldrig så mycket såpa,syns ändå din synds fläckar
inför mig,säger Herren, Herren.

²³ Hur kan du säga:
"Jag har inte orenat mig,
jag har inte följt baalerna?"Tänk efter hur du bar dig åt
i dalen,kom ihåg vad du har gjort!Du är lik ett ystert kamelsto som löper hit och dit,
²⁴ lik en vildåsna, van vid öknen,en som flåsar i sin brunst.Vem kan hålla tillbaka
hennes lusta?Den som vill komma till henne,behöver inte löpa sig trött.Vid parningstiden
finner de henne lätt.
²⁵ Akta din fot
så att du inte tappar skon,och din strupe
så att den inte blir torr av törst.Men du svarar:
"Du anstränger dig förgäves.Jag älskar främmande gudar,och dem vill jag följa."

²⁶ Liksom tjuven står med skam när han ertappas,så skall Israels hus
komma på skammed sina kungar och furstar,sina präster och profeter,
²⁷ de som säger till trästycket:"Du är min fader",och till stenen:"Du har fött mig".Ty de vänder ryggen mot mig
och inte ansiktet.Men i olyckans tid ropar de:Stå upp och rädda oss!
²⁸ Var finns då dina gudarsom du gjorde åt dig?Låt dem stå upp!Kan de rädda dig
i din olyckas tid?Ty du, Juda, har lika många gudarsom du har städer!

²⁹ Varför vill ni gå till rätta
med mig?
Ni har alla vänt er bort från mig, säger Herren.
³⁰ Förgäves har jag slagit era barn.De har inte låtit sig tillrättavisas.Likt ett lejon som vållar fördärvhar ert eget svärd
slukat era profeter.
³¹ Du onda släkte,
ge akt på Herrens ord!Har jag varit en öken för Israeleller ett land av mörker?Varför säger mitt folk:
Vi har gjort oss fria,vi kommer inte mer till dig?
³² Inte glömmer en jungfru
sina smyckeneller en brud sin utstyrsel?Men mitt folk
har i alla tider glömt mig.

³³ Hur skickligt går du inte till väganär du söker kärlek!Därför kan också de sämsta kvinnor lära av dina vägar.
³⁴ På dina mantelflikar
finner man blodav fattiga och oskyldiga,fastän de inte ertappats
vid inbrott.
³⁵ Trots allt detta säger du:"Jag är oskyldig.Han är inte längre vred på mig."Men jag vill gå till rätta med dig,därför att du säger:
"Jag har inte syndat."
³⁶ Varför far du än hit än ditför att ta en annan väg?Du skall bli besviken på Egyptenliksom du blev besviken
på Assyrien.
³⁷ Också därifrån måste du gå
din vägmed händerna över huvudet.Ty Herren förkastar dem
som du förtröstar på,du skall inte ha framgång
genom dem.