× 
 Från
 Till
 Metod

 


Kapitel 31

1 Jag slöt ett förbund
med mina ögon:
att aldrig se på en ung kvinna.
2 Vilken lott skulle jag annars få
av Gud i höjden,vilken del av den Allsmäktige
där ovan?
3 Ofärd kommer ju över orättfärdiga,och olycka drabbar ogärningsmän.
4 Ser inte han mina vägaroch räknar alla mina steg?
5 Har jag umgåtts med lögn,har min fot varit snar till svek?
6 Låt honom väga mig
på en rättvis våg,så skall Gud få se
min rättsinnighet.
7 Har mina steg vikit av
ifrån vägen,har mitt hjärta följt mina ögon,har jag någon fläck
på mina händer?
8 Då må en annan äta
vad jag har sått,och mina plantor må ryckas upp med roten.

9 Har mitt hjärta förförts
av en kvinna,
har jag stått på lur
vid min nästas dörr?
10 Då må min hustru mala korn
åt en annan,och främmande män
ligga i hennes famn.
11 Det hade varit en skändlig handling,en straffbar missgärning,
12 en eld som skulle förtära
ända till avgrundenoch föröda till roten
alla mina grödor.

13 Har jag kränkt min tjänares
eller tjänarinnas rätt
när de hade någon tvist med mig?
14 Vad skulle jag då göra
när Gud står upp?När han ställer mig till svars,
vad skulle jag säga?
15 Har inte han som skapade mig i moderlivet skapat också dem?Är det inte en enda som har
berett oss i modersskötet?

16 Har jag nekat de fattiga
vad de önskat
eller låtit änkans ögon försmäkta?
17 Har jag ensam ätit mitt bröd,utan att den faderlöse
fått äta av det?
18 Nej, från min ungdom har jag uppfostrat honom som en far,och från första stund
har jag tagit mig an änkor.
19 Har jag sett någon förgås
utan kläder,eller en fattig
utan något att skyla sig med?
20 Har inte hans hjärta välsignat migoch fick han ej värma sig i ull från mina lamm?
21 Har jag lyft min hand
mot den faderlösenär jag såg mig ha medhåll i porten?
22 Då må min axel lossna
från min skuldraoch min arm brytas från sin led.
23 Jag måste då frukta bestraffning från Gudoch skulle stå maktlös
inför hans majestät.

24 Satte jag mitt hopp till guldet,kallade jag det rena guldet
min förtröstan?
25 Gladdes jag över
att min rikedom blev storoch att min hand
förvärvade så mycket?
26 Hände det, när jag såg solljuset, hur det sken, och månen,hur härlig den skred fram,
27 att mitt hjärta i hemlighet
lät sig förföras och jag gav dem
en handkyss?
28 Också det hade varit
en straffbar missgärning,ty jag hade då förnekat
Gud i höjden.

29 Har jag glatt mig
åt min fiendes olycka,
fröjdat mig när något ont drabbade honom?
30 Nej, jag tillät inte min mun
att syndagenom att med en förbannelse begära hans liv.
31 Mitt husfolk kan vittna:"Var och en fick mätta sig
med kött vid hans bord."
32 Främlingen behövde ej övernatta på gatan,jag öppnade mina dörrar mot vägen.
33 Har jag dolt mina överträdelser likt Adamoch gömt min missgärning
inom mig,
34 av fruktan för allt folketoch av rädsla för fränders förakt,så att jag teg
och ej gick utanför min dörr?
35 O, att jag hade någon
som lyssnade på mig!Se, här är min underskrift.Den Allsmäktige må svara mig.Låt mig se min motparts anklagelseskrift!
36 Sannerligen, jag skulle bära den på min skuldra,jag skulle fästa den på mig
som en krona.
37 Jag skulle berätta för honom
om alla mina steg,som en furste
skulle jag möta honom.

38 Har min mark ropat över mig,har dess fåror gråtit
med varandra?
39 Har jag ätit frukten från den utan att betala,eller sugit ut dem
som brukade jorden?
40 Då må törne växa upp
i stället för vete,ogräs i stället för korn.

Slut på Jobs tal.