× 
 Från
 Till
 Metod

 

Jobs svar på Bildads första tal

Kapitel 9

1 Då tog Job till orda och sade:

2 Jag vet mycket väl att det är så.Hur kan en människa
stå rättfärdig inför Gud?
3 Om hon vill gå till rätta
med honom,kan hon inte ge svar
på en sak bland tusen.
4 Hans hjärta är vist,
hans kraft är väldig,vem har trotsat honom
och ändå undkommit?
5 Han som flyttar berg
utan att någon vet det,och omstörtar dem i sin vrede,
6 han som får jorden att vackla
från sin platsoch dess pelare att bäva,
7 han som befaller solen
att inte gå uppoch förseglar stjärnorna,
8 han som ensam
spänner ut himlarnaoch skrider fram över havets rygg,
9 han som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnornaoch söderns stjärnbilder,
10 han som gör stora
och outgrundliga ting,under som ingen kan räkna.
11 Se, han går förbi mig
utan att jag ser honom,han drar vidare
utan att jag märker det.
12 Han griper sitt rov,
vem kan hindra honom?Vem kan säga till honom:
"Vad gör du?"
13 Gud håller ej tillbaka sin vrede.För honom måste Rahabs* följe böja sig.

14 Hur skulle jag kunna svara honom,välja ut ord inför honom?
15 Om jag än har rätt
kan jag inte svara,endast be min domare om nåd.
16 Om jag ropar och han svarar,så tror jag inte att han lyssnar till min röst.
17 Ty med storm straffar han migoch slår mig med sår på sår utan orsak.
18 Han låter mig inte hämta andan,utan mättar mig
med bedrövelser.
19 Gäller det styrka?Se, han är stark!Gäller det vad som är rätt?Vem vill ställa mig till svars?
20 Om jag hade rätt
skulle ändå min mun fälla mig,om jag vore oskyldig
skulle han finna mig falsk.

21 Jag är oskyldig!Jag vill inte veta av mig själv,jag är trött på att leva.
22 Det går på ett ut, därför säger jag:Både den oskyldige
och den skyldige förgör han.
23 Om en plåga bringar plötslig död,föraktar han de oskyldigas förtvivlan.
24 Jorden är given
i de ogudaktigas hand.Han binder för ögonen
på dess domare,om det inte är han, vem är det då?

25 Mina dagar rusar i väg
snabbare än en löpare,
de flyr bort
utan att ha sett någon glädje.
26 De far förbi som vassbåtar,lik en örn som störtar ner
mot sitt byte.
27 Om jag än säger: Jag skall glömma mitt bekymmer,låta sorgen fara och vara glad,
28 så bävar jag dock
för alla mina kval,ty jag vet att du inte skall döma mig fri.
29 Jag står där som skyldig,varför tröttar jag ut mig i onödan?
30 Om jag än tvättar mig med snöoch renar mina händer med lut,
31 skall du ändå sänka mig ner
i pölenoch mina kläder skall avsky mig.

32 Ty han är ej en människa som jag,så att jag kan svara honom:"Vi går tillsammans till rätten."
33 Det finns ingen
som kan döma mellan ossoch lägga sin hand på oss båda.
34 Må han ta bort sitt ris från mig,så att skräcken för honom
inte förfärar mig.
35 Då skall jag tala
utan att frukta för honom.Men så har jag det inte.

Fotnoter
9:13Rahab betyder "övermod", "trotsighet".