Kapitel 17

¹ Bättre en bit torrt bröd
och ro
än ett hus fullt av festmat och kiv.

² Klok tjänare får råda
över odåga till son,
och dela arvet med bröderna.

³ Degeln prövar silvret
och ugnen guldet,
Herren prövar hjärtan.

⁴ En ond människa
lyssnar till onda tungor,
en lögnare lånar sitt öra
åt fördärvligt tal.

⁵ Den som hånar den fattige smädar hans skapare,den som gläder sig åt andras olycka blir inte ostraffad.

⁶ Barnbarn är de gamlas krona,barnens stolthet är deras fäder.

⁷ Stora ord passar ej dåren,än mindre lögnaktigt tal en furste.

⁸ Mutan är som en lyckosten
i givarens ögon,
vart han än vänder sig
har han framgång.

⁹ Den som skyler synd
främjar kärlek,
den som river upp en sak
splittrar nära vänner.

¹⁰ En förebråelse tar mer
på den förståndige
än hundra slag på dåren.

¹¹ Upprorsmakaren vill blott ont,en grym budbärare
skall sändas mot honom.

¹² Hellre möta en björn
som mist sina ungar,
än en dåre i hans oförnuft.

¹³ Den som vedergäller gott
med ont,
från hans hus skall olyckan
inte vika.

¹⁴ Att börja ett gräl
är att öppna en dammlucka,
ge därför efter
innan striden bryter ut.

¹⁵ Den som frikänner en brottslingoch den som fördömer
en rättfärdigär båda styggelser för Herren.

¹⁶ Vad hjälper pengar
i dårens hand,
kan han köpa vishet
när han saknar förstånd?

¹⁷ En väns kärlek består alltid,en broder föds
för att hjälpa i nöd.

¹⁸ Utan förstånd är den
som ger handslag
och går i borgen för sin nästa.

¹⁹ Den som älskar synd älskar strid,den som gör sin port hög
söker sin undergång.

²⁰ Den som har ett falskt hjärta finner ingen lycka,den som har en oärlig tunga
faller i olycka.

²¹ Den som fått en odåga till son får bedrövelse,en dåres far har ingen glädje.

²² Glatt hjärta ger god läkedom,brutet mod suger märgen
ur benen.

²³ Den ogudaktige
tar fram mutor ur sin ficka
för att vränga rättens vägar.

²⁴ Den förståndige
har sin blick på visheten,
dårens blick går till jordens ände.

²⁵ En dåraktig son
är sin fars grämelse
och bitter sorg
för den mor som fött honom.

²⁶ Att bötfälla den oskyldige
är illa nog,
men att slå ädla män
strider mot all rätt.

²⁷ Den som har vett spar sina ord,en förståndig man
håller huvudet kallt.

²⁸ Också en dåre räknas som vis när han tiger,och förståndig när han tillsluter sina läppar.