Visheten talar om sig själv

Kapitel 8

¹ Hör, visheten ropar,
och förståndet höjer sin röst.
² Den står uppe på höjderna,vid vägen där stigarna möts.
³ Vid portarna in till staden,vid ingångarna,
höjer den sitt rop:
⁴ Till er, ni män, vill jag ropa,min röst skall nå ut
till människors barn.
⁵ Lär klokhet, ni oförståndiga,ni dårar, lär förstånd.
⁶ Lyssna, ty om höga ting
vill jag tala,från mina läppar
kommer vad rätt är.
⁷ Ja, sanning skall min mun tala,mina läppar avskyr ogudaktighet.
⁸ Rättfärdiga är alla min muns ord,i dem finns inget falskt
eller förvänt.
⁹ De är alla sanna
för den förståndigeoch rätta för dem som har funnit kunskap.
¹⁰ Tag emot min förmaning
hellre än silveroch kunskap hellre än utvalt guld.
¹¹ Ty visheten är bättre än pärlor,inga skatter kan jämföras
med den.

¹² Jag, visheten, bor tillsammans med klokheten,jag har kunskap och goda råd.
¹³ Att frukta Herren
är att hata det onda.Högfärd, högmod, ett ont leverneoch en falsk mun, det hatar jag.
¹⁴ Hos mig finns råd och sann insikt.Jag är förstånd,
och hos mig finns makt.
¹⁵ Genom mig regerar kungaroch stiftar furstar rätta lagar.
¹⁶ Genom mig styr härskare
och hövdingar,alla domare på jorden.
¹⁷ Jag älskar dem som älskar mig,och de som söker mig,
de finner mig.
¹⁸ Rikedom och ära finns hos mig,skatter som består
och rättfärdighet.
¹⁹ Min frukt är bättre än guld,ja, finaste guld,det jag ger är bättre
än utvalt silver.
²⁰ Jag vandrar på
rättfärdighetens väg,mitt på det rättas stigar,
²¹ för att ge rikedom i arv
åt dem som älskar migoch fylla på deras förråd.

²² Herren ägde mig redan vid begynnelsen av sin väg,före sina gärningar i urtiden.
²³ Av evighet är jag insatt,från begynnelsen,
innan jorden fanns.
²⁴ Innan djupen blev till föddes jag,innan källorna flödade av vatten.
²⁵ När bergens grund ännu inte
var lagd och inga höjder fanns,då föddes jag,
²⁶ innan han gjort land och fältoch jordens första stoft.
²⁷ När han beredde himlen
var jag där,när han välvde en sfär
över djupen,
²⁸ när han fäste skyarna i höjdenoch djupets källor bröt fram med kraft,
²⁹ när han satte en gräns för havetoch vattnet stannade
där han befallt,när han lade jordens grund,
³⁰ då var jag verksam vid hans sida.Jag var hans glädje dag efter dag,alltid jublande inför honom.
³¹ Jag jublade över hans värld,jag gladdes över människorna.

³² Så lyssna nu, mina barn.Saliga är de som håller sig
till mina vägar.
³³ Hör min förmaning och bli visa,förkasta den inte.
³⁴ Salig är den människa
som hör mig,som dag efter dag
vakar vid mina dörraroch håller vakt
vid mina dörrposter.
³⁵ Ty den som finner mig finner livetoch får nåd från Herren.
³⁶ Men den som syndar mot mig skadar sin själ,alla de som hatar mig älskar döden.