Kapitel 12

¹ Tänk på din Skapare
i din ungdoms dagar,
innan de onda dagarna kommeroch de år då du skall säga:"De ger mig ingen glädje";
² ja, innan de förmörkas,solen och ljuset,
månen och stjärnorna,och innan molnen vänder åter efter regnet;
³ då väktarna i huset darraroch de starka männen sviker;då malerskorna har upphört
att mala,eftersom de har blivit så fåoch då spejarna har det mörkt
i sina gluggar;
⁴ då båda dörrarna mot gatan stängs till,och ljudet från kvarnen försvagas;då man vaknar av fågelsångoch sångens alla döttrar
sänker rösten;
⁵ då man är rädd för var backeoch vägen är full av skräck;då mandelträdet blommar,gräshoppan släpar sig framoch kaprisknoppen blir utan kraft;då människan går till sin eviga boningoch gråtarna går omkring på gatan;
⁶ innan silvertråden bristeroch den gyllene skålen
slås sönder,innan krukan vid källan krossasoch brunnshjulet slås itu
vid brunnen;
⁷ då stoftet vänder åter
till den jord det kommit ifrånoch anden vänder åter
till Gud som gav den.

⁸ Förgänglighet och åter förgänglighet! säger Predikaren.Allt är förgängligt!

Slutord

⁹ För övrigt skall sägas att Predikaren var en vis man, som ständigt undervisade folket. Han övervägde, undersökte och författade många ordspråk.¹⁰ Predikaren sökte finna de rätta orden och rätt uppteckna sanningens ord.

¹¹ De visas ord är uddar,som indrivna spikar
är deras tänkespråk.De är gåvor
från en och samma Herde.
¹² För övrigt, min son, låt varna dig!Det finns ingen ände
på det myckna bokskrivandet,och mycket studerande
gör kroppen trött.

¹³ Detta är slutsatsen,
när allt blivit hört:
Frukta Gud och håll hans bud,det hör alla människor till.
¹⁴ Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen,med allt som är fördolt,vare sig det är gott eller ont.