Psalm 17

Tillflykten för den oskyldigt förföljde

¹ En bön av David.

Hör, Herre, en rättfärdig sak,akta på mitt rop
och lyssna till min bön,den kommer ej från falska läppar.
² Från dig väntar jag mitt försvar,dina ögon ser vad som är rätt.
³ Du prövar mitt hjärta,du utforskar det om natten.Du rannsakar mig,
men du finner ingenting,ingen ond tanke
går ut från min mun.
⁴ Vad människor än görtar jag mig till vara
för våldsverkares stigargenom dina läppars ord.
⁵ Mina steg håller sig stadigt
på dina vägar,mina fötter stapplar inte.

⁶ Jag ropar till dig,ty du, Gud, skall svara mig.Vänd ditt öra till mig
och hör mina ord!
⁷ Visa din underbara nåd,du som med din högra handfrälsar dem som flyr till digundan sina förföljare.

⁸ Bevara mig som en ögonsten,beskydda mig
under dina vingars skugga
⁹ för de ogudaktiga
som vill förgöra mig,för mina dödsfiender
som omringar mig.
¹⁰ Sitt hjärta förhärdar de,med sin mun talar de stora ord.
¹¹ Nu är de omkring mig
var vi än går.Deras ögon spanar efterhur de skall slå mig till marken.
¹² Han liknar ett lejon
som hungrar efter rov,ett ungt lejon som ligger på lur.

¹³ Stå upp, Herre!Gå emot honom, slå ner honom!Rädda med ditt svärd min själfrån den ogudaktige.
¹⁴ Rädda mig med din hand, Herre,från människorna, från denna världens människor,som har sin del i detta livetoch vilkas buk du fyller
med dina gåvor.De har söner i mängdoch lämnar sitt överflöd
till sina barn.

¹⁵ Men jag skall se ditt ansikte
i rättfärdighet,
jag skall mättas av din åsyn
när jag vaknar.