Herren sluter förbund med Abram

¹ Därefter kom Herrens ord till Abram i en syn. Han sade: ”Var inte rädd, Abram. Jag är din sköld. Din lön ska bli mycket stor.” ² Men Abram sade: ”Herre Gud*, vad ska du ge mig? Jag går ju bort barnlös*, och arvinge till mitt hus är Elieser från Damaskus.” ³ Och Abram fortsatte: ”Se, mig har du inte gett någon avkomling. Så det blir en av mitt husfolk som ärver mig.”

⁴ Men Herrens ord kom till honom: ”Det är inte han som ska ärva dig. En som kommer från din egen kropp ska bli din arvinge.” ⁵ Sedan förde han honom ut och sade: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem.” Och han sade till honom: ”Så ska din avkomma bli.”*⁶ Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.*

⁷ Sedan sade han till honom: ”Jag är Herren, som har fört dig ut från det kaldeiska Ur för att ge dig detta land till arvedel.” ⁸ Han svarade: ”Herre Gud, hur ska jag veta att jag kommer att ärva det?” ⁹ Då sade han till honom: ”Hämta åt mig en treårig kviga, en treårig get, en treårig bagge, en turturduva och en ung duva.” ¹⁰ Han hämtade alla dessa åt honom, styckade dem mitt itu och lade styckena mot varandra. Men fåglarna styckade han inte. ¹¹ Rovfåglar slog sig ner på de döda kropparna, men Abram drev bort dem.

¹² När solen höll på att gå ner föll en tung sömn över Abram. Då kom skräck och ett stort mörker över honom. ¹³ Och Herren sade till Abram: ”Du ska veta att dina efterkommande ska bo som främlingar i ett land som inte är deras där man ska göra dem till slavar och förtrycka dem i fyrahundra år.* ¹⁴ Men det folk som gör dem till slavar ska jag döma. Sedan ska de dra ut med stora ägodelar. ¹⁵ Men du själv ska gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. ¹⁶ I fjärde släktledet ska de återvända hit, för amoreerna har ännu inte fyllt sina synders mått.”

¹⁷ När solen hade gått ner och det blivit alldeles mörkt, syntes en rykande ugn med en brinnande fackla som gick fram mellan köttstyckena*. ¹⁸ På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land, från Egyptens flod* ända till den stora floden, floden Eufrat: ¹⁹ keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, ²⁰ hetiternas, perisseernas, rafaeernas, ²¹ amoreernas, kananeernas, girgasheernas och jebusiternas land.”