Kungen i Arad besegras

¹ När den kananeiske kungen av Arad, som bodde i Negev, hörde att Israel närmade sig på Atarimvägen, gav han sig i strid med Israel och tog några av dem till fånga. ² Då gav Israel ett löfte till Herren: ”Om du ger detta folk i min hand, ska jag viga deras städer åt förintelse.” ³Herren lyssnade till Israels röst och gav kananeerna i deras hand, och de vigde* dem och deras städer åt förintelse. Och platsen fick namnet Horma.

Kopparormen

⁴ De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. ⁵ Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!”

⁶ Då sände Herren giftiga* ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. ⁷ Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket. ⁸Herren sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva.”

⁹ Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen* och fick leva.

Från berget Hor till Moab

¹⁰ Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. ¹¹ Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. ¹² Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal.

¹³ Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon* som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. ¹⁴ Därför heter det i Boken om Herrens krig*:

¹⁶ Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som Herren sade till Mose: ”Samla folket så ska jag ge dem vatten.” ¹⁷ Då sjöng Israel denna sång:

Från öknen drog de till Mattana, ¹⁹ från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, ²⁰ från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon*.

Seger över kungarna Sichon och Og

²¹ Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung*, och lät säga: ²² ”Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen* tills vi har kommit igenom ditt område.”

²³ Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. ²⁴ Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst. ²⁵ Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter. ²⁶ Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. ²⁷ Därför säger skalderna:

³¹ Så bosatte sig Israel i amoreernas land. ³² Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. ³³ Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og* drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei.

³⁴ Men Herren sade till Mose: ”Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon.” ³⁵ Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.