Fortsättning av profetian om Moab
1 Sänd lamm* till landets herre
från Sela genom öknen
till dottern Sions berg.
ur fågelboet
kommer Moabs döttrar
till Arnons vadställen.
Låt din skugga vara som natten
nu mitt på dagen.
Göm de fördrivna,
röj inte flyktingarna!
var* ett gömställe för dem
undan fördärvaren.
När utpressaren inte finns mer,
skövlingen är slut
och förtryckaren försvunnen
ur landet,
genom nåd.
I trohet ska en furste sitta
på den i Davids hydda,
en som söker det rätta
och främjar rättfärdighet."
hur stolt han är,
om hans högfärd, högmod
och våldsamma vrede,
och hans tomma skryt.
Alla ska jämra sig.
Över Kir-Haresets russinkakor
ska ni sucka i djup bedrövelse,
liksom Sibmas vinstockar.
Deras ädla druvor slogs till marken
av folkens herrar.
Deras rankor nådde
ända till Jaeser
och bredde ut sig i öknen,
deras grenar sträckte sig ut
över havet.
över Sibmas vinstockar,
så som Jaeser gråter.
Med mina tårar tänker jag
dränka dig, Heshbon,
och dig, Eleale.
Glädjeropen över din mogna frukt
och din kornskörd har upphört.
från de bördiga fälten
och i vingårdarna hörs ingen sång,
inget jubel.
Ingen trampar vin i pressarna,
på glädjeropen har jag gjort slut.
som en harpa över Moab,
mitt innersta över Kir-Heres.
på offerhöjden
och arbetar sig trött där,
hur han än går
till sin helgedom och ber,
så uträttar han ingenting med det.
13 Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, ska Moab i sin härlighet förnedras med alla sina stora skaror. Och det lilla som blir kvar ska vara obetydligt och maktlöst.