Damaskus och Israel ska straffas
Se, Damaskus ska upphöra
att vara en stad,
det ska bli en ruinhög*.
De blir ett tillhåll för hjordar
som lägger sig där
utan att någon skrämmer dem.
likaså Damaskus kungadöme
och resten av Aram.
Det ska gå med dem som med
Israels barns härlighet,
säger Herren Sebaot.
ska Jakobs härlighet förblekna
och hans feta kropp magra.
samlar ihop säd
och skördar axen med sin arm.
Han ska då vara som en
som plockar ax i Refaimdalen*.
som när man skakar ett olivträd.
Två eller tre mogna oliver blir kvar
högst uppe i toppen,
fyra eller fem på trädets kvistar,
säger Herren, Israels Gud.
blicka upp till sin Skapare,
deras ögon ska se till Israels Helige.
till de altaren
som deras händer har gjort.
De ska inte se till sina fingrars verk,
inte till asherapålarna
eller till solstoderna.
vara som de övergivna fästen
i skogen och på bergstopparna
som övergavs när Israels barn
drog in.
Allt ska bli ödelagt,
din frälsnings Gud,
du kom inte ihåg
din styrkas klippa.
Därför planterade du
ljuvliga planteringar
och satte främmande skott i dem.
inhägnade du dem,
och tidigt kom dina plantor
att blomma,
men skörden uteblev
på skördedagen,
då plågan blev mycket svår.
det brusar som havet brusar.
Det dånar av folkslag,
det dånar
som väldiga vatten dånar.
som stora vatten dånar.
Men han tillrättavisar dem
och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar
för vinden på bergen,
som virvlande löv för stormen.
då kommer plötslig skräck,
och innan morgonen gryr
är de borta.
Detta är våra rövares del
och våra plundrares lott.