Babels fall
1 Profetia om Öknen vid havet*.
Likt en storm som far fram
i Negev
kommer det från öknen,
från det fruktansvärda landet.
har uppenbarats för mig:
"Bedragaren bedrar,
plundraren plundrar.
Dra upp, Elam!
Träng på, Mediens* folk!
På all suckan ska jag göra slut."
av smärta,
jag har gripits av ångest
som en födande kvinnas ångest.
Jag är nertryckt
så att jag inte kan höra,
jag är bestört
så att jag inte kan se.
bävan överväldigar mig.
Skymningen som jag längtade efter
får mig att darra.
5
Man dukar bordet, sätter ut vakt,*
äter och dricker.
Res er, ni furstar!
Smörj era sköldar!
"Gå och ställ ut en väktare.
Han ska meddela vad han ser.
ryttare på åsnor och på kameler,
ska han ge noga akt,
mycket noga.
8
Han började ryta som ett lejon*:
"Herre, här står jag ständigt
på vakt, dagen lång,
jag står här på min post
natt efter natt.
med män och ryttare* i par!"
Och han tog till orda och sade:
"Det har fallit! Babel har fallit*!
Alla dess avgudabilder
är slagna till marken."
och söndertröskade folk,
vad jag har hört från Herren Sebaot,
Israels Gud,
det har jag förkunnat för er.
Profetia om Edom
11
Profetia om Duma*.
Man ropar till mig från Seir:
"Väktare, vad är kvar av natten?
Väktare, vad är kvar av natten?"
"Morgon kommer,
ändå är det natt.
Vill ni fråga mer, så fråga.
Kom tillbaka igen."
Profetia om Arabien
Ni ska bo i Arabiens vildmark,
ni karavaner från Dedan.*
De som bor i Temas land
ska möta flyktingarna med bröd,
undan draget svärd och spänd båge,
undan krigets tunga börda.
Inom ett år,
så som daglönaren räknar året,
ska all Kedars* härlighet vara borta,
av de många bågskyttarna,
Kedars väldiga krigare.
För så har Herren, Israels Gud, talat.