Svenska Folkbibeln
Assyriens fall och Sions räddning
som själv inte har härjats,
du förrädare
som själv inte blivit förrådd!
När du är färdig med att härja
ska du själv bli härjad,
när du har slutat förråda
ska du själv bli förrådd.*
vi hoppas på dig.
Bli du vår* arm var morgon,
vår frälsning i nödens tid.
inför ditt majestät
skingras folkslagen.
som när gräsmaskar förser sig.
Så som gräshoppor störtar fram
kastar han sig över det.
för han bor i höjden.
Han uppfyller Sion med rätt
och rättfärdighet.
din framtids säkra grund,
rik på frälsning,
vishet och kunskap.
Fruktan för Herren ska vara
Sions skatt.
fredsbudbärarna gråter bittert.
ingen går mer på stigarna.
Han bryter fördrag, föraktar städer*,
tar ingen hänsyn till människor.
Libanon blygs och tynar bort,
Saron har blivit lik en ödemark,
Bashans och Karmels skogar*
fäller sina löv.
nu vill jag resa mig,
nu vill jag visa min höghet.
och ni föder strå.
Er ande är en eld
som kommer att förtära er.
likt avhugget törne
ska de brännas upp i eld.
hör vad jag har gjort.
Ni som är nära,
lär känna min makt.
bävan griper de gudlösa.
"Vem av oss kan härda ut
vid en förtärande eld?
Vem av oss kan bo
vid en evig glöd?"
och talar vad rätt är,
den som föraktar
det som vinns genom förtryck
och som avhåller sina händer
från att ta mutor,
den som stoppar till sina öron
för att inte höra
om blodsgärningar
och sluter sina ögon
för att inte se det onda,
klippfästen ska vara hans värn.
Sitt bröd ska han få,
vatten ska aldrig fattas honom.
ska dina ögon se,
de ska blicka ut
över ett vidsträckt land.
på skräckens tid:
"Var är nu skrivarna,
var är skatteindrivarna,
var är de som räknade tornen?"
folket med obegripligt språk
som ingen kunde förstå,
vars stammande tungomål
ingen kunde tyda.
Dina ögon ska skåda Jerusalem,
en säker boning,
ett tält som inte flyttas bort.
Dess tältpinnar
ska aldrig ryckas upp,
och av dess tältlinor
ska ingen enda brista,
i sitt majestät.
Han ska vara för oss
som floder och breda strömmar.
Inget skepp med åror
ska där gå fram,
inget mäktigt skepp
färdas däröver,
Herren är vår lagstiftare,
Herren är vår kung.
Han är den som frälser oss.
de håller inte masten stadig,
seglet är inte spänt.
Då ska mycket rövat gods utskiftas,
även de lama ska då ta byte.
"Jag är sjuk."
Folket som bor där
har fått sin synd förlåten.