Svenska Folkbibeln
Det sanna Israel och den ende Guden
du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt.
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig:
Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun* som jag har utvalt.
vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta
min Ande över dina barn,
min välsignelse
över dina avkomlingar,
bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen"
på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud.
Låt honom berätta och lägga fram
för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma
i framtiden.
Har jag inte låtit er höra om det
och förkunnat det
för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa,
jag vet ingen.
Det dåraktiga med avgudar
deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras vittnen ser inget
och förstår inget,
därför kommer de på skam.
och gjuta en bild
som inte kan hjälpa honom?
ska komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva
bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
Då ska de alla komma på skam
i skräck.
och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare
och bearbetar det
med kraftig arm.
Blir han hungrig
förlorar han sin kraft,
dricker han inte vatten
blir han matt.
sitt måttband
och gör märken på trästycket
med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn
och märker ut det med passaren.
Han gör det till en mansbild,
en vacker människogestalt
att sättas i ett hus.
och tar stenek och vanlig ek
och väljer* åt sig
bland skogens träd.
Man planterar lärkträd,
och regnet får dem att växa.
Man tar av veden
och värmer sig med den,
man tänder på den
och bakar bröd.
Men man tillverkar också
en gud och tillber den,
man gör träet till en gudabild
och faller ner för den.
bränner man upp i eld,
över hälften lagar man kött att äta,
steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger:
"Gott, jag är varm!
Jag njuter av brasan."
gör man en gud, en gudabild.
Man faller ner för den och tillber,
Man ber till den och säger:
"Rädda mig, för du är min gud!"
och förstår ingenting,
för deras ögon är stängda
så att de inte ser,
och deras hjärtan
så att de inte fattar.
har vett eller förstånd att säga:
"Hälften brände jag upp i eld,
på kolen bakade jag bröd
och stekte kött och åt.
Skulle jag nu göra resten
till en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner
för en träbit?"
är förledd av ett vilselett hjärta,
så att han inte kan rädda sin själ
eller tänka:
"Är det inte lögn,
detta i min högra hand?"
du Israel, för du är min tjänare.
Jag har format dig,
du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig.
som ett moln,
dina synder som en sky.
Vänd om till mig,
för jag har återlöst dig.
för Herren har gjort det!
Höj glädjerop, ni jordens djup,
brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem ska bli bebott
han som format dig
sedan moderlivet:
Jag, Herren,
är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen
och brett ut jorden.
Vem var med mig?
lögnprofeternas tecken
och gör spåmännen till dårar,
som låter de visa komma till korta
och gör deras kunskap
till dårskap,
och fullbordar sina
sändebuds råd.
Jag är den som säger om Jerusalem:
"Det ska bli bebott"
och om Juda städer:
"De ska byggas upp,
jag ska resa upp deras ruiner."
"Bli torrt!
Jag ska torka ut dina strömmar."
28
Jag är den som säger om Koresh*:
"Han är min herde,
han ska fullborda allt jag vill.
Han ska säga om Jerusalem:
Det ska byggas upp,
och till templet:
Din grund ska bli lagd på nytt."