Dom och frälsning
som inte frågade efter mig,
jag lät mig finnas av dem
som inte sökte mig.
Till ett folk som inte åkallade
mitt namn sade jag:
"Här är jag, här är jag."*
räckt ut mina händer
mot ett trotsigt folk,
som vandrar den väg
som inte är god,
som följer sina egna tankar,
rakt i ansiktet.
De bär fram offer i trädgårdar
och tänder offereld*
på tegelaltaren,
och tillbringar nätter
i gömda nästen,
de äter svinkött*
och har oren mat* i sina kärl.
Kom inte nära mig,
för jag är heligare än du."
De är som rök i min näsa,
en eld som brinner dagen lång.
Jag tiger inte
förrän jag gett dem vad de förtjänar,
gett det i deras famn,
och deras fäders, säger Herren,
för att de tände offereld på bergen
och hånade mig på höjderna.
Jag ska mäta upp i deras famn
lönen för vad de tidigare har gjort.
När man finner saft i en druvklase
säger man:
"Förstör den inte!
Det finns välsignelse i den."
Så ska också jag göra
för mina tjänares skull,
jag ska inte förgöra dem alla.
en avkomma gå ut från Jakob,
från Juda en arvinge
till mina berg,
för mina utvalda ska besitta landet
och mina tjänare ska bo där.
ska Saron* bli en betesmark för får
och Akors dal*
en lägerplats för kor.
och glömmer mitt heliga berg,
ni som dukar bord åt Lyckan
och häller upp blandat vin
åt Ödet*,
Alla ska ni få böja er ner
för att slaktas,
för ni svarade inte när jag kallade,
ni lyssnade inte när jag talade.
Ni gjorde det som var ont
i mina ögon
och valde det som misshagade mig.
Se, mina tjänare ska äta,
men ni ska hungra.
Mina tjänare ska dricka,
men ni ska törsta.
Mina tjänare ska glädjas,
men ni ska skämmas.
i hjärtats fröjd,
men ni ska ropa i hjärtats plåga
och jämra er i förtvivlan.
åt mina utvalda
till att användas som en förbannelse,
och Herren Gud ska döda dig.
Men åt sina tjänare
ska han ge ett annat namn.
ska välsigna sig vid
Sanningens Gud*,
och den som ger sin ed i landet
ska svära vid Sanningens Gud,
för de forna bedrövelserna
är glömda och dolda
för mina ögon.
Det nya Jerusalem
och en ny jord,
och man ska inte mer minnas
det förgångna eller tänka på det.*
över det som jag skapar!
För se, jag skapar Jerusalem till jubel
och dess folk till fröjd.
fröjda mig över mitt folk.
Där ska inte mer höras
gråt eller klagan.
som lever bara några dagar,
eller gamla män
som inte uppnår sina dagars mått.
Den som dör vid hundra års ålder
är en ung man,
och först vid hundra års ålder
ska syndaren drabbas
av förbannelsen.
plantera vingårdar
och äta deras frukt.
ska andra inte bo i dem,
när de planterar något
ska andra inte äta av det.
Mitt folks ålder ska bli
som ett träds ålder,
mina utvalda ska länge få njuta
av sina händers verk.
och inte föda barn till plötslig död,
för de är ett släkte
välsignat av Herren,
de och deras efterkommande
tillsammans.
innan de ropar ska jag svara,
medan de ännu talar
ska jag höra.
lejon ska äta halm som oxar,
och stoft ska vara ormens föda.
Ingenstans på mitt heliga berg
ska de göra något ont
eller skadligt, säger Herren.