Svenska Folkbibeln
Sofars första tal
1 Då tog Sofar från Naama till orda och sade:
och en så mångordig man få rätt?
ska du håna utan att någon
får dig att skämmas?
och jag är fläckfri
inför dina ögon.”
och öppna sin mun mot dig
för han äger förstånd
i dubbelt mått.
Då skulle du inse att Gud
kan låta din skuld vara glömd.
Kan du förstå den Allsmäktiges
fullkomlighet?
vad kan du göra?
Djupare än dödsriket är den –
vad kan du förstå?
och vidare än havet.
och fängslar någon
och kallar till doms –
vem kan hindra honom?
och ser ondskan,
skulle han inte bry sig om det?
då kan en vildåsna
födas till människa.
och sträcker ut dina händer
till honom,
dina händers fördärv
och inte låter orättfärdighet
bo i dina tält,
ditt ansikte utan skam,
du står trygg
och har inget att frukta.
minnas det som bortrunnet vatten.
än middagsljuset,
och mörkret ska vara
som morgonljuset.
för det finns hopp.
Du ska se dig omkring
och trygg gå till vila.
utan att någon skrämmer dig,
och många ska söka vinna
din gunst.
för dem ska ingen tillflykt finnas,
deras hopp ska vara
att få ge upp andan.