Svenska Folkbibeln
lyssna till allt jag har att säga!
min tunga talar i min mun.
från ett uppriktigt hjärta,
det jag förstår ska jag ärligt säga.
den Allsmäktiges livsande
ger mig liv.
träd fram inför mig,
gör dig redo.
också jag är formad av lera.
behöver inte skrämma dig,
och min myndighet
ska inte trycka ner dig.
så lydde orden jag hörde:
jag är fläckfri och utan skuld.
han räknar mig som sin fiende.
han vaktar på alla mina vägar.”
för Gud är större än en människa.
att han inte ger ett enda ord till svar*?
utan att man bryr sig om det.
när sömnen fallit tung
över människorna
och de slumrar i sin bädd,
och bekräftar* deras tuktan
från en ogärning
och hålla henne borta från högmod.
och hennes liv
från att falla för svärd.
på sin sjukbädd
och med ständiga smärtor i benen.
hennes själ vid den föda
hon älskade.
tills inget finns kvar,
hennes ben blottas
som förr inte syntes.
hennes liv dödens makter.
en medlare, en av tusen,
som förkunnar för människan
vad som är rätt,
och säger:
”Rädda henne
från att fara ner i graven,
jag har funnit lösen för henne.”
ny ungdomskraft,
hon blir på nytt
som i sin ungdoms dagar.
och han har behag till henne,
hon får se hans ansikte med jubel.
Och Gud återger människan
hennes rättfärdighet.
”Jag syndade
och förvrängde det rätta,
men jag fick inte vad jag förtjänade.
från att hamna i fördärvet,
och mitt liv ska se ljuset.”
med en människa,
både två och tre gånger,
från graven
och låta livets ljus stråla över henne.
Var stilla, så att jag får tala.
så svara mig, tala,
för jag vill gärna ge dig rätt.
Var stilla, jag ska lära dig vishet.