Fördelningen av det övriga landet
1 Och Israels barns hela församling samlades i Shilo* och satte upp uppenbarelsetältet där. Landet var nu kuvat inför dem, 2 men ännu hade sju av Israels stammar inte fått sin arvedel tilldelad åt sig. 3 Därför sade Josua till Israels barn: ”Hur länge ska ni vänta med att gå och inta det land som Herren, era fäders Gud, har gett er? 4 Utse åt er tre män från varje stam, så ska jag sända i väg dem. De ska genomkorsa landet och göra en beskrivning* över det efter vars och ens arvedel och sedan komma tillbaka till mig. 5 De ska dela upp landet i sju delar. Juda ska vara kvar i sitt område i söder och Josefs hus förbli vid sitt område i norr. 6 När ni har gjort en beskrivning över landet i sju delar ska ni komma med den hit till mig, så ska jag kasta lott för er här inför Herren vår Gud. 7 Leviterna får ingen del bland er, eftersom Herrens prästtjänst är deras arvedel. Och Gad och Ruben och ena hälften av Manasse stam har redan fått sin arvedel på andra sidan Jordan, på östra sidan, den arvedel som Herrens tjänare Mose gav dem.”
8 Då bröt männen upp och gick. Josua befallde dem att de skulle göra en beskrivning över landet. Han sade: ”Gå i väg och genomkorsa landet och gör en beskrivning över det, och vänd sedan tillbaka till mig, så ska jag kasta lott för er här inför Herren i Shilo.” 9 Männen gav sig av och vandrade genom landet och gjorde en beskrivning över det i en bok i sju delar, stad efter stad, och kom sedan tillbaka till Josua i lägret vid Shilo. 10 Och Josua kastade lott för dem i Shilo inför Herren, och Josua utskiftade där landet åt Israels barn, åt varje stam dess del.
Benjamins stams område
11 När lotten drogs för benjaminiternas stam, efter deras släkter, föll den så att det område som lotten gav dem låg mellan Juda barns och Josefs barns områden. 12 Deras gräns på norra sidan började vid Jordan, och gränsen drog sig upp mot Jerikos höjd i norr och uppåt bergsbygden västerut och gick ut i öknen vid Bet-Aven. 13 Därifrån gick gränsen mot Luz, vid sluttningen söder om Luz, det vill säga Betel. Sedan gick gränsen ner till Atrot-Addar över berget söder om Nedre Bet-Horon. 14 Och gränsen drog sig vidare framåt och böjde sig på västra sidan söderut från berget som ligger mitt emot Bet-Horon, söder om det, och gick ut vid Kirjat-Baal, alltså staden Kirjat-Jearim inom Judas barns område. Detta var västra sidan.
15 Och södra sidan började vid slutet av Kirjat-Jearims område och gränsen gick åt väster fram till Neftoavattnets källa. 16 Sedan gick gränsen ner till sluttningen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms sons dal, norrut i Refaimdalen, och därefter ner i Hinnoms dal, på södra sidan om jebusiternas höjd och ner till Rogelskällan. 17 Därefter drog den sig norrut och gick fram till Shemeshkällan och vidare till Gelilot, som ligger mitt emot Adummimhöjden och ner till Bohans, Rubens sons, sten. 18 Vidare gick den fram till den höjd som ligger framför Hedmarken norrut och ner till Hedmarken. 19 Sedan gick gränsen fram till Bet-Hoglas höjd norrut och slutade vid Döda havets norra vik, vid Jordans södra ände. Detta var södra gränsen. 20 Men på östra sidan var Jordan gränsen. Detta var benjaminiternas arvedel med dess gränser runt omkring, efter deras släkter.
21 Och de städer som tillföll benjaminiternas stam, efter deras släkter, var Jeriko, Bet-Hogla, Emek-Kesis, 22 Bet-Haaraba, Semarajim, Betel, 23 Avim, Para, Ofra, 24 Kefar-Haamoni, Ofni och Geba – tolv städer med sina byar, 25 Gibeon, Rama, Beerot, 26 Mispe, Kefira, Mosa, 27 Rekem, Jirpeel, Tarala, 28 Sela, Elef, Jebus, alltså Jerusalem, Gibea och Kirjat – fjorton städer med sina byar. Detta var benjaminiternas arvedel, efter deras släkter.