Herrens bön

¹ En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar." ² Då sade han till dem: "När ni ber, ska ni säga:

Uthållig bön

⁵ Han sade till dem: "Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd, ⁶ för en vän som är på resa har kommit till mig och jag har inget att sätta fram åt honom – ⁷ vem av er skulle då få till svar där inifrån: Stör mig inte! Dörren är redan låst och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte gå upp och ge dig något. ⁸ Jag säger er: Även om han inte skulle gå upp och ge honom något för att det är hans vän, så kommer han att gå upp och ge honom allt han behöver för att han är så oförskämt djärv*.

⁹ Och jag säger er: Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta*, och dörren ska öppnas för er. ¹⁰ För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.

¹¹ Finns det någon far bland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk? ¹² Eller en skorpion när han ber om ett ägg? ¹³ Om nu ni som är onda förstår att ge goda gåvor till era barn, hur mycket mer ska då inte er Far i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?"

Jesus eller Beelsebul

¹⁴ En gång drev Jesus ut en ond ande som var stum. När den onda anden hade farit ut, talade den stumme och folk var förundrade. ¹⁵ Men några av dem sade: "Det är med hjälp av Beelsebul*, de onda andarnas furste, som han driver ut andarna." ¹⁶ Andra ville pröva honom och begärde ett tecken från himlen av honom.

¹⁷ Men han visste vad de tänkte och sade till dem: "Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och hus faller på hus. ¹⁸ Om nu Satan skulle vara splittrad och i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå? Ni säger att det är med hjälp av Beelsebul jag driver ut de onda andarna. ¹⁹ Men om jag driver ut andarna med Beelsebul, med vem driver då era söner ut dem? De blir alltså era domare. ²⁰ Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike nått er.

²¹ När den starke beväpnad vaktar sin gård får hans ägodelar vara i fred. ²² Men kommer det en som är ännu starkare och besegrar honom, då tar han ifrån honom alla de vapen som han litade till och fördelar bytet. ²³ Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig skingrar.

En ond andes återkomst

²⁴ När en oren ande har farit ut ur en människa, går den genom ökentrakter och söker efter en viloplats men finner ingen. Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. ²⁵ När den kommer och finner det städat och snyggt, ²⁶ går den och hämtar sju andra andar som är ännu värre, och de går in och bosätter sig där. För den människan blir slutet värre än början."

²⁷ När Jesus sade detta ropade en kvinna i folkskaran: "Saligt är det moderliv som burit dig och de bröst du har diat!" ²⁸ Han sade: "Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det."

Jonas tecken

²⁹ När folk strömmade till, började Jesus tala: "Det här släktet är ett ont släkte. Det söker ett tecken, men det ska inte få något annat än Jonas tecken*. ³⁰ Så som Jona var ett tecken för folket i Nineve, så ska Människosonen vara det för det här släktet.

³¹ Söderns drottning ska vid domen uppstå med det här släktet och bli deras dom. Hon kom från jordens ände för att lyssna till Salomos vishet, och här är något som är större än Salomo. ³² Nineves män* ska vid domen uppstå med det här släktet och bli deras dom. De omvände sig vid Jonas predikan, och här är något som är större än Jona.

Ögat är kroppens lampa

³³ Ingen tänder ett ljus* och sätter det i skymundan* eller under skäppan*, utan man sätter det på hållaren så att de som kommer in får se ljuset.

³⁴ Ditt öga är kroppens lampa. När ditt öga är friskt får hela din kropp ljus, men när det är sjukt* är din kropp i mörker. ³⁵ Se därför till att ljuset inom dig inte är mörker. ³⁶ Om hela din kropp har ljus och ingen del är i mörker, då blir den upplyst helt och fullt, som när lampan lyser över dig med sitt klara sken."

Jesu ord mot fariseer och laglärda

³⁷ När Jesus hade talat bjöd en farisé hem honom till måltid, och han gick in och lade sig till bords. ³⁸ Farisén blev förvånad när han såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden. ³⁹ Men Herren sade till honom: "Ni fariseer, ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men ert inre är fullt av rofferi och ondska. ⁴⁰ Dårar, har inte han som gjort utsidan också gjort insidan? ⁴¹ Men ge det som finns där inne till de fattiga, så blir allt rent för er.

⁴² Ve er, fariseer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och alla grönsaker* men missar rättvisan och kärleken till Gud. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.

⁴³ Ve er, fariseer! Ni älskar de främsta platserna i synagogorna och att bli hälsade på torgen. ⁴⁴ Ve er! Ni liknar omärkta gravar* som folk trampar på utan att veta om det."

⁴⁵ En av de laglärda sade då till honom: "Mästare, när du säger så förolämpar du oss också." ⁴⁶ Han svarade: "Ja, ve även över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta på bördorna.

⁴⁷ Ve er! Ni bygger gravmonument över profeterna som era fäder mördade. ⁴⁸ Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det: de mördade dem och ni bygger monument.

⁴⁹ Därför har också Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja. ⁵⁰ Så ska av det här släktet utkrävas alla profeters blod som är spillt sedan världens skapelse, ⁵¹ från Abels blod ända till Sakarjas blod*, han som blev dödad mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det ska utkrävas av det här släktet.

⁵² Ve er, laglärda! Ni har tagit nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte gått in, och dem som ville komma in har ni hindrat."

⁵³ När han gick därifrån började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom, ⁵⁴ och de vaktade på honom för att få fast honom för något av det han sade.