Jesus är sabbatens Herre

¹ En sabbat hände det att Jesus gick genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax* som de gnuggade i händerna och åt. ² Men några av fariseerna sade: "Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?" ³ Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde* när han och hans män var hungriga? ⁴ Han gick in i Guds hus och tog skådebröden* och åt och gav till dem som var med honom. De bröden fick bara prästerna äta." ⁵ Sedan sade han: "Människosonen är sabbatens Herre."

⁶ En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad. ⁷ De skriftlärda och fariseerna vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för.

⁸ Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stå upp och ställ dig i mitten." Då reste han sig och gick fram. ⁹ Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att* göra ont? Att rädda liv eller att döda?" ¹⁰ Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck fram din hand." Mannen gjorde så, och hans hand var nu återställd.

¹¹ Men de fylldes av vrede* och började diskutera med varandra vad de skulle göra med Jesus.

Jesus utser tolv apostlar

¹² Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han var hela natten i bön till Gud. ¹³ När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut tolv av dem, som han kallade apostlar: ¹⁴ Simon, som han också gav namnet Petrus, hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus, ¹⁵ Matteus och Tomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades seloten, ¹⁶ Judas, Jakobs son*, och Judas Iskariot*, han som blev förrädare.

JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)

Folkskaror samlas på slätten

¹⁷ Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt*. Där var en stor skara av hans lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon. ¹⁸ De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Även de som plågades av orena andar blev botade. ¹⁹ Och allt folket försökte röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.

Saligprisningar

²⁰ Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:

²² Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull. ²³ Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

Verop

²⁶ Ve er när alla människor talar väl om er! För på samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.

Älska era fiender

²⁷ Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. ²⁸ Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er. ²⁹ Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln*, så låt honom ta tunikan* också. ³⁰ Ge åt alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.

³¹ Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem. ³² Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek. ³³ Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, ska ni ha tack för det? Även syndare gör samma sak. ³⁴ Och om ni lånar ut till dem som ni hoppas ska ge tillbaka, ska ni ha tack för det? Även syndare lånar ut till syndare för att få lika tillbaka.

³⁵ Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda. ³⁶ Var barmhärtiga, så som er Far är barmhärtig.

Flisan och bjälken

³⁷ Döm inte, så blir ni inte dömda. Fördöm inte, så blir ni inte fördömda. Förlåt, så blir ni förlåtna. ³⁸ Ge, så ska ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat, ska ni få i er famn. Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er."

³⁹ Han gav dem också en liknelse: "En blind kan väl inte leda en blind? Faller inte båda i gropen? ⁴⁰ En lärjunge står inte över sin lärare. Men när han är fullärd blir han som sin lärare.

⁴¹ Varför ser du flisan i din broders öga, men märker inte bjälken i ditt eget öga? ⁴² Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Hycklare*, ta först bort bjälken ur ditt eget öga. Då ser du klart nog att ta bort flisan ur din broders öga.

Av frukten känner man trädet

⁴³ Inget gott träd ger dålig frukt, och inget dåligt träd ger god frukt. ⁴⁴ Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar väl inte fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? ⁴⁵ En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Liknelsen om de två husbyggarna

⁴⁶ Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger? ⁴⁷ Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – jag ska visa er vem han liknar. ⁴⁸ Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När översvämningen kom vräkte sig floden mot huset, men den kunde inte rubba det eftersom det var välbyggt.

⁴⁹ Men den som hör och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken, utan grund. Floden vräkte sig mot huset och det rasade genast, och förödelsen blev stor för det huset."