¹ En annan gång gick Jesus till synagogan, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. ² De vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för. ³ Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Ställ dig här i mitten." ⁴ Sedan frågade han dem: "Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?" Men de teg. ⁵ Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över deras hårda hjärtan, och sade till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram sin hand, och den var nu återställd.

⁶ Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer med herodianerna* för att döda honom.

Stora skaror följer Jesus

⁷ Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön, och en stor skara från Galileen följde efter. Också från Judeen, ⁸ Jerusalem, Idumeen* och från andra sidan Jordan och området runt Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror när de hörde talas om allt han gjorde.

⁹ Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt redo för honom så att han inte skulle bli trängd av folkmassan, ¹⁰ för han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom. ¹¹ När de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son!" ¹² Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

Jesus utser tolv apostlar

¹³ Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. ¹⁴ Han utsåg tolv som han kallade apostlar*. De skulle vara med honom, och han skulle sända ut dem att predika ¹⁵ och ha makt att driva ut onda andar. ¹⁶ Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus*, ¹⁷ Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror – dem kallade han Boanerges*, det betyder Åskans söner – ¹⁸ dessutom Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Tomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon seloten*¹⁹ och Judas Iskariot, han som förrådde honom.

Jesu gärning eller Satans

²⁰ Sedan kom Jesus hem*. På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta. ²¹ När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

²² De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul*. Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna." ²³ Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan? ²⁴ Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵ och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. ²⁶ Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

²⁷ Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

²⁸ Jag säger er sanningen*: Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar. ²⁹ Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." ³⁰ De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Jesu familj

³¹ Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och sände bud till honom och kallade på honom. ³² Folket som satt omkring honom sade: "Se! Din mor och dina bröder är här utanför och frågar efter dig." ³³ Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" ³⁴ Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Här är min mor och mina bröder. ³⁵ Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."