Liknelsen om de tio jungfrurna

¹ Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. ² Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. ³ De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, ⁴ medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. ⁵ När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.

⁶ Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! ⁷ Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. ⁸ De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! ⁹ De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.

¹⁰ Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. ¹¹ Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! ¹² Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. ¹³ Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

Liknelsen om talenterna

¹⁴ Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet. ¹⁵ En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent*, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort.

¹⁶ Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till. ¹⁷ Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. ¹⁸ Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar.

¹⁹ En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem. ²⁰ Den som hade fått fem talenter kom då och bar fram fem talenter till och sade: Herre, du anförtrodde mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat. ²¹ Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

²² Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, du anförtrodde mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat. ²³ Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

²⁴ Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. ²⁵ Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.

²⁶ Hans herre svarade honom: Du usle och late tjänare! Visste du att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut? ²⁷ Då skulle du ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. ²⁸ Ta nu ifrån honom talenten och ge den till honom som har tio talenter. ²⁹ Var och en som har ska få, och det i överflöd, men den som inget har ska bli fråntagen också det han har. ³⁰ Och kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.

Människosonens dom

³¹ När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. ³² Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. ³³ Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.

³⁴ Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. ³⁵ För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. ³⁶ Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.

³⁷ Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? ³⁸ Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? ³⁹ Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? ⁴⁰ Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.

⁴¹ Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. ⁴² För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. ⁴³ Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.

⁴⁴ Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? ⁴⁵ Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. ⁴⁶ Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."