Nineves fall
drar upp mot dig.
Bevaka dina fästen!
Spana mot vägen, rusta dig,
samla all din kraft.
liksom Israels storhet,
för plundrare har plundrat dem
och fördärvat deras vinstockar.
har färgats röda,
kämparna går klädda
i scharlakan.*
Vagnarna gnistrar av stålglans*
den dag han gör sig redo,
det svingas med spjut av cypress*.
de kör om varandra på torgen.
De ser ut som bloss,
de far i väg som blixtar.
sina väldiga kämpar.
De snubblar där de rusar fram,
de skyndar mot stadens murar
och skyddstaken* görs redo.
6
Flodernas portar öppnas*,
och palatset* faller ihop.
Hon ska kläs av och föras bort.
Hennes slavflickor
ska sucka som duvor
och slå sig över hjärtat.
som en vattenrik damm,
men nu flyr vattnet bort.
”Stanna! Stanna!”
Men ingen vänder sig om.
Här finns skatter utan slut,
överflöd av dyrbarheter.
Modlösa hjärtan, vacklande knän!
Darrande höfter överallt!
Alla ansikten är blossande röda.
11
Var är nu lejonens* kula,
platsen där de unga lejonen
åt sitt byte,
där lejonet och lejonhonan
och lejonungen gick omkring
utan att någon skrämde dem?
tills ungarna fick nog,
dödade för sina lejonhonor
och fyllde sina hålor med byte,
sina kulor med rivna djur.
säger Herren Sebaot.
Jag ska låta dina vagnar*
gå upp i rök,
och dina unga lejon
ska förtäras av svärd.
Jag ska utplåna ditt rövade gods
från jorden,
och röster av dina sändebud
ska inte mer höras.