Davids löfte och Herrens löfte
Herre, tänk på David,
på allt han fick utstå,
sitt löfte till Jakobs Mäktige:
inte ligga på min bädd,
eller mina ögonlock någon vila
en boning åt Jakobs Mäktige."
vi upptäckte det i skogsbygden.
låt oss tillbe vid hans fotpall.
och kom till din viloplats,
du och din makts ark!
i rättfärdighet
och dina trogna få jubla.
avvisa inte din smorde!
en sann ed som han
inte tar tillbaka:
"En av dina ättlingar
ska jag sätta på din tron.
och mitt vittnesbörd
som jag ska lära dem,
då ska också deras barn
sitta på din tron till evig tid."
där vill han ha sin boning:
Här ska jag bo, hit längtar jag.
dess fattiga ska jag mätta med bröd.
klä i frälsning
och dess trogna ska jubla högt.
åt David,
jag har berett en lampa
åt min smorde.
men på honom
ska kronan glänsa."