Bruden

Kapitel 2

¹ Jag är en ros i Saron,
en lilja i dalen.

Brudgummen

² Som en lilja bland törnenså är min älskade bland flickor.

Bruden

³ Som ett äppelträd
bland skogens trädså är min vän bland unga män.Jag längtar att få sitta
i dess skugga,söt är dess frukt i min mun.
⁴ I vinsalen har han fört mig in,kärleken är hans baner över mig.
⁵ Vederkvick mig med druvkakor,styrk mig med äpplen,ty jag är sjuk av kärlek.
⁶ Hans vänstra arm
vilar under mitt huvud,och hans högra arm
omfamnar mig.
⁷ Jag besvär er,
ni Jerusalems döttrar,vid gaseller och hindar på marken:Oroa inte kärleken, stör den inte,förrän den själv vill.
⁸ Hör min väns röst!Se, där kommer han!Han springer över bergen,han hoppar fram på höjderna.
⁹ Min älskade är lik en gaselleller en ung hjort.Se, nu står han därbakom vår vägg,han blickar in genom fönstret,han ser genom gallret.

Bruden anför brudgummens ord

¹⁰ Min vän börjar tala,
han säger till mig:Stå upp, min älskade,du min sköna, och kom.
¹¹ Ty se, vintern är förliden,regntiden är över, den är förbi.
¹² Blommorna visar sig på marken,sångens tid har kommit,och turturduvans röst
hörs åter i vårt land.
¹³ Fikonträdets gröna frukter skiftar färg,vinstockarna står redan i blom,de sprider sin doft.Stå upp, min vän, min sköna,
och kom!

Brudgummen

¹⁴ Du min duva i bergsklyftan,i klippväggens gömsle,låt mig se ditt ansikte,låt mig höra din röst,ty din röst är så ljuvoch ditt ansikte så skönt.

Om vingårdens fiender

¹⁵ Fånga rävarna åt oss,de små rävarna,som fördärvar vingårdarna,våra vingårdar
som nu står i blom.

Bruden

¹⁶ Min vän är min,och jag är hans,där han för sin hjord i bet
bland liljor.
¹⁷ När dagen blir svaloch skuggorna flyr,kom då tillbaka, min älskade,lik en gasell eller en ung hjortpå de kassiadoftande bergen.