Profetia om Moab

Kapitel 15

¹ Profetia om Moab:

På en natt är Ar-Moab ödelagt
och förstört.
På en natt är Kir-Moab ödelagt och tystat.
² Han går upp till sitt tempel,till Dibon
och upp på offerhöjdernaför att gråta.Över Nebo och Medeba
jämrar sig Moab,alla huvuden där är rakade,alla skägg avskurna.
³ På deras gator har man svept sig i säcktyg.På deras tak och på deras torgjämrar sig alla,
medan tårarna rinner.
⁴ Hesbon och Eleale höjer klagorop,det hörs ända till Jahas.Därför jämrar sig Moabs krigare,deras själ våndas i dem.

⁵ Mitt hjärta sörjer över Moab.Flyktingarna därifrån flyr till Soar,till Eglat-Selisija.Under gråt stiger man upp
på Halluhits höjd,på vägen till Horonajim höjs klagorop över förstörelsen.
⁶ Ty Nimrims vatten
blir torr ödemark,gräset torkar bort, brodden vissnar,inget grönt finns kvar.
⁷ Återstoden av sina ägodelar,sina sparade tillhörigheter,bär man därför bort
över Pilträdsbäcken.
⁸ Klagoropen ljuder
runt om i Moabs land.Deras jämmer når till Eglajim,deras klagan till Beer-Elim.
⁹ Ty Dimons vatten är fulla av blod,men ännu mer skall jag låta komma över Dimon:*ett lejon för den som undkommer från Moaboch för dem som finns kvar
i landet.