Jobs svar på Elifas tredje tal

Kapitel 23

¹ Då tog Job till orda och sade:

² Också i dag är min klagan trotsig.Min hand* vilar tungt
över mitt suckande.
³ O, om jag visste hur jag skulle finna honom,hur jag kunde komma
till hans boning!
⁴ Jag skulle lägga fram min sak inför honom,fylla min mun med bevis.
⁵ Jag ville veta
vad han kan svara mig,begrunda
vad han har att säga till mig.
⁶ Skulle han bekämpa mig
med sin stora makt?Nej, han skulle höra på mig.
⁷ En rättfärdig skulle då vara
hans motpart,jag skulle för alltid bli frikänd
av min domare.

⁸ Se, går jag mot öster,
är han inte där,
går jag mot väster,
finner jag honom ej.
⁹ Är han verksam i norr,
skådar jag honom inte,vänder han sig åt söder,
ser jag honom ej.
¹⁰ Han vet vilken väg
jag har vandrat,prövar han mig, skall jag komma ur prövningen som guld.
¹¹ Min fot har hållit fast
vid hans spår,jag har följt hans väg
utan att vika av.
¹² Hans läppars bud
har jag inte övergett,hans muns ord är mig en större skatt än mitt dagliga bröd.

¹³ Men han är den ende,vem kan stå honom emot?Vad han vill, det gör han.
¹⁴ Han fullbordar
vad han har beslutat om mig,och mycket mer av samma slag.
¹⁵ Därför bävar jag för hans ansikte,när jag tänker på det
blir jag rädd för honom.
¹⁶ Gud har gjort mitt hjärta försagt,den Allsmäktige
har fått mig att bäva,
¹⁷ ty jag fick inte förgås
innan mörkret kom,han dolde inte den svarta natten för mitt ansikte.