Fortsättning av Jobs svar

Kapitel 24

¹ Varför har den Allsmäktige
inga domstider i förvar?
Varför får hans vänner
inte se hans dagar?
² De flyttar undan gränsstenar,de rövar bort hjordar
och för dem i bet.
³ De för bort de faderlösas åsna,och tar änkans ko i pant.
⁴ De tränger bort de fattiga
från vägen,de nödställda i landet
måste alla gömma sig.
⁵ Se, som vildåsnor i öknengår de ut till sin gärning.De söker efter mat,och hedmarken ger dem bröd
åt barnen.
⁶ De skördar foder på fältet,de plockar det som finns kvar
i den ogudaktiges vingård.
⁷ Nakna ligger de om natten,
utan kläder,de har inget att skyla sig med
i kölden.
⁸ De dränks av skurar från bergen,i brist på skydd
håller de sig tätt intill klippan.

⁹ Faderlösa slits från sin
moders bröst
och pant tas från den fattige.
¹⁰ De måste gå omkring nakna, utan kläder,hungrande bär de på kärvar.
¹¹ Mellan deras murar
pressar de ut olja,törstande trampar de vinpressen.
¹² Från staden
hörs de döendes jämmer,svårt sårade ropar på hjälp.Men Gud aktar ej
på sådan ondska.

¹³ Andra har blivit fiender till ljuset,de känner inte dess vägar,de vistas inte på dess stigar.
¹⁴ Så snart det dagas
stiger mördaren upp,han dödar den nödställde
och fattige,och om natten blir han tjuvars like.
¹⁵ Äktenskapsbrytarens öga
spanar efter skymningen,han tänker: "Inget öga får se mig",och täcker sitt ansikte
med en slöja.
¹⁶ Vid mörkrets inbrott
bryter de sig in i husen,om dagen låser de sig inne.De vill inte veta av ljuset.
¹⁷ Ty svartaste mörker
är morgon för dem alla,ja, de är väl förtrogna
med mörkrets fasor.

¹⁸ De är som något lätt
på vattenytan.
Deras jordstycke är förbannat
i landet,ingen styr sin färd till vingårdarna.
¹⁹ Som torka och hetta
förtär snövattnet,så förtär dödsriket
den som har syndat.
²⁰ Modersskötet glömmer honom,maskar frossar på honom,ingen bevarar hans minne.Som ett träd bryts orättfärdigheten av.
²¹ Han handlar illa mot den ofruktsamma som ej kan föda,änkan behandlar han inte väl.

²² Men Gud rycker bort de starka genom sin kraft.När han griper in,
kan de inte vara säkra för sitt liv.
²³ Han ger dem trygghet och vila,men hans ögon vakar
över deras vägar.
²⁴ En kort tid är de upphöjda,sedan är de borta,de slås ner och skördas som alla,de vissnar likt axens toppar.

²⁵ Om det inte är så,vem kan visa att jag ljuger,och göra mina ord om intet?