Kapitel 39

¹ Kan du jaga byte
åt lejoninnan?
Stillar du de unga lejonens hunger
² när de kryper ihop i sina håloreller ligger på lur i snåret?
³ Vem skaffar mat åt korpen,när hans ungar ropar till Gudoch flaxar omkring utan föda?

⁴ Vet du tiden när stengetterna skall föda,vakar du över när hindarna
skall kalva?
⁵ Räknar du månaderna
de går dräktiga,vet du tiden när de skall föda,
⁶ när de böjer sig ner
och föder fram sina fosteroch gör sig fria från födslosmärtan?
⁷ Deras ungar växer sig starka
ute på marken,de springer sin väg
och vänder ej tillbaka.

⁸ Vem släppte vildåsnan fri,vem lossade hennes band?
⁹ Jag gav henne stäppen till hem,saltöknen blev hennes boning.
¹⁰ Hon föraktar bullret i stadenoch hör ingen pådrivares rop.
¹¹ Hon söker efter bete på bergenoch letar efter allt som är grönt.

¹² Har vildoxen lust att tjäna digoch stanna över natten
vid din krubba?
¹³ Kan du tvinga vildoxen
att gå i fåran med tömoch harva markerna jämna
efter dig?
¹⁴ Kan du lita på hans stora styrka,och vill du anförtro ditt arbete åt honom?
¹⁵ Litar du på att han för hem din säd och samlar den i din loge?

¹⁶ Strutshonans vingar
flaxar med fröjd,
men visar hennes vingar och fjädrar modersömhet?
¹⁷ Hon lämnar sina ägg på markenoch låter dem värmas på sanden.
¹⁸ Hon tänker ej på
att en fot kan krossa dem,att ett vilddjur kan trampa på dem.
¹⁹ Hon är hård mot sin avkomma,som om den inte vore hennes.Hon bekymras ej av
att hennes ungar kan dö.
²⁰ Ty Gud lät henne ej få vishet,han har inte gett henne förstånd.
²¹ Men när hon piskar sig upp
till språng,då ler hon åt både häst och man.

²² Ger du hästen hans styrka,och kläder du hans nacke
med man?
²³ Kan du få honom att hoppa
som gräshoppan?Hans stolta frustning
är skrämmande.
²⁴ Han skrapar marken
och gläds över sin styrka,han rusar fram
mot väpnade skaror.
²⁵ Han ler åt fruktan
och känner ingen rädsla,han ryggar inte tillbaka för svärd.
²⁶ Omkring honom rasslar det
av koger,det blänker av spjut och lansar.
²⁷ Han skakar och är upphetsad när han vinner terräng,han kan inte stå stilla
när basunen har ljudit.
²⁸ För varje basunstöt frustar han till,redan på avstånd
vädrar han strid,kommandorop och härskrin.

²⁹ Är det genom din visdom
som höken stiger
och breder ut sina vingar
mot söder?
³⁰ Är det på din befallning
som örnen stiger högtoch bygger sitt näste på höjden?
³¹ På klipphyllan bor han
och håller till,på klippans topp och bergsfästena.
³² Därifrån spanar han efter byte,långt i fjärran spejar hans ögon.
³³ Hans ungar frossar på blod,och där de slagna ligger,där finner man honom.

³⁴ Och Herren svarade Job. Han sade:

³⁵ Vill du tvista med
den Allsmäktige, du mästare?
Ge svar, du som anklagar Gud.

Job svarar Herren

³⁶ Job svarade Herren och sade:

³⁷ Jag är för ringa,vad kan jag svara dig?Jag lägger handen på munnen.
³⁸ En gång har jag talat,
men jag säger inget mer,ja, två gånger,
men jag gör det aldrig mer.