Inledning

Kapitel 1

¹ Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss,² enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss.³ Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus,⁴ för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

⁵ På den tiden då Herodes* var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning* en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet.⁶ De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.⁷ Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
⁸ En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst* inför Gud,⁹ fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.*¹⁰ Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram.¹¹ Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret.¹² Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom.¹³ Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes.¹⁴ Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse.¹⁵ Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande.¹⁶ Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.¹⁷ Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
¹⁸ Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren."¹⁹ Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap.²⁰ Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
²¹ Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet.²² När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum.²³ Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem.²⁴ Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte:²⁵ "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."

Ängelns budskap till Maria

²⁶ I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud²⁷ till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad* med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.²⁸ Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."²⁹ Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.³⁰ Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.³¹ Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.³² Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.³³ Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut."³⁴ Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".³⁵ Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.³⁶ Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.³⁷ Ty för Gud är ingenting omöjligt."³⁸ Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

³⁹ Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd⁴⁰ och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.⁴¹ När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande⁴² och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!⁴³ Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?⁴⁴ Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje.⁴⁵ Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

⁴⁶ Då sade Maria:
"Min själ prisar Herren,
⁴⁷ och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
⁴⁸ Ty han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
⁴⁹ Stora ting har den Mäktige
gjort med mig
och heligt är hans namn.
⁵⁰ Hans barmhärtighet varar
från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
⁵¹ Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.
Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
⁵² Härskare har han störtat
från deras troner,
och ringa män har han upphöjt.
⁵³ Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
⁵⁴ Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att visa
sin barmhärtighet
⁵⁵ mot Abraham och hans barn,
till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder."
⁵⁶ Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.

Johannes Döparens födelse

⁵⁷ För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son.⁵⁸ När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.⁵⁹ På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.⁶⁰ Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes."⁶¹ De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet."⁶² Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.⁶³ Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig.⁶⁴ Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.⁶⁵ Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.⁶⁶ Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

⁶⁷ Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
⁶⁸ "Välsignad är Herren,
Israels Gud,
som har besökt och återlöst
sitt folk.
⁶⁹ Han har upprättat åt oss
ett frälsningens horn*
i sin tjänare Davids släkt,
⁷⁰ så som han för länge sedan
hade lovat
genom sina heliga profeters mun.
⁷¹ Han har frälst oss
från våra fiender
och från deras hand som hatar oss.
⁷² Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
⁷³ enligt den ed han gav
vår fader Abraham,
⁷⁴ att vi, frälsta ur våra
fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
⁷⁵ i helighet och rättfärdighet
inför honom under alla
våra dagar.
⁷⁶ Och du, barn, skall kallas
den Högstes profet.
Ty du skall gå före Herren
och bana väg för honom
⁷⁷ och ge hans folk kunskap
om frälsning,
att deras synder är förlåtna
⁷⁸ för vår Guds innerliga
kärleks skull.
I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
⁷⁹ för att ljus skall skina över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter in på
fridens väg."

⁸⁰ Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.