Inledning

Kapitel 1

¹ Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.

² Av dem lär man känna
vishet och förmaning
och att förstå kloka ord.
³ Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
⁴ De ger enkla människor klokhet,de unga kunskap och omdöme.
⁵ Den vise hör dem
och får ökad lärdomoch den förståndige
inhämtar visa råd.
⁶ Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,de visas ord och deras gåtor.
⁷ Att frukta Herren
är början till kunskap,men vishet och förmaning
föraktas av dåren.

Varning för förförelse

⁸ Hör, min son, din fars förmaning,förkasta inte din mors undervisning.
⁹ Ty sådant är en skön krans
för ditt huvudoch en vacker kedja kring din hals.
¹⁰ Min son, om syndare lockar dig,så följ dem inte.
¹¹ Om de säger: "Kom med oss,vi vill ligga på lur efter blod,gillra fällor för oskyldiga utan orsak.
¹² Likt dödsriket
vill vi sluka dem levande,fastän friska och sunda
måste de fara ner i graven.
¹³ Allt dyrbart skall vi vinna,vi skall fylla våra hus med byte.
¹⁴ Dela du med oss vår lott,vi skall alla ha samma penningpung."
¹⁵ Min son,
gå inte samma väg som de,håll din fot borta från deras stig.
¹⁶ Deras fötter skyndar
till det som är ont,de hastar att utgjuta blod.
¹⁷ Det är meningslöst
att breda ut nätetinför ögonen på fåglarna.
¹⁸ Men dessa ligger på lur
efter sitt eget blod,de gillrar fällor för sina egna liv.
¹⁹ Så går det var och en
som söker orätt vinning,sin egen herre berövar han livet.

Visheten kallar till bot

²⁰ Visheten ropar högt på gatan,på torgen låter hon sin röst höras.
²¹ I gathörnens buller predikar hon,där portarna i staden slås upptalar hon sina ord:
²² "Hur länge skall ni oförståndiga älska oförstånd,ni smädare njuta av att smädaoch ni dårar hata kunskap?
²³ Vänd er till mig när jag varnar er.Se, jag skall låta min Ande
flöda över er,jag skall låta er lära känna mina ord.
²⁴ Ni vägrade lyssna när jag ropadeoch ingen brydde sig om
att jag räckte ut min hand,
²⁵ ni förkastade alla mina rådoch ville ej veta av
mina varningar.
²⁶ Därför skall också jag le
när olycka drabbar er,och håna er när förskräckelse kommer över er,
²⁷ när förskräckelse kommer
som ett oväderoch olycka närmar sig
som en storm,när nöd och ångest drabbar er.
²⁸ Då skall de ropa till mig
utan att få svar,de skall söka mig
utan att finna mig.
²⁹ Eftersom de hatade kunskapoch inte ville frukta Herren,
³⁰ eftersom de inte ville veta av mitt rådoch föraktade alla mina varningar,
³¹ därför skall de äta
sina gärningars fruktoch mättas av sina onda planer.
³² Ty de oförståndigas avfällighet skall döda democh dårarnas sorglöshet
förgöra dem.
³³ Men den som hör mig
skall bo i trygghetutan att behöva frukta något ont."