Psalm 40

Tacksägelse och bön

¹ För sångmästaren, en psalm av David.

² Jag väntade ivrigt på Herren,och han böjde sig till mig
och hörde mitt rop.
³ Han drog mig upp
ur fördärvets grop,ur den djupa dyn.Han ställde mina fötter
på en klippaoch gjorde mina steg fasta.
⁴ Han lade i min mun en ny sång,en lovsång till vår Gud.Många skall se det och frukta,och de skall förtrösta
på Herren.

⁵ Salig är den mansom sätter sin förtröstan
till Herrenoch inte vänder sig till de stolta,de som viker av till lögngudar.
⁶ Herre, min Gud,många är de under du har gjortoch de tankar du har tänkt för oss.Ingenting kan liknas vid dig.Jag ville förkunna dem
och tala om dem,men de är fler än man kan räkna.

⁷ Slaktoffer och matoffer
vill du inte ha
- du har öppnat mina öron -brännoffer och syndoffer
begär du inte.
⁸ Därför säger jag:
"Se, jag kommer, i bokrullen
står det skrivet om mig.
⁹ Att göra din vilja, min Gud,
är min glädje,din lag är i mitt hjärta."

¹⁰ Jag förkunnar det glada budskapet om rättfärdigheti den stora församlingen.Se, jag tillsluter inte mina läppar,du, Herre, vet det.
¹¹ Din rättfärdighet döljer jag inte
i mitt hjärta,om din trofasthet och din frälsningtalar jag.Jag tiger inte om din nåd
och din sanningför den stora församlingen.

¹² Du, Herre, må ej ta din barmhärtighet ifrån mig,må din nåd och din sanning
alltid bevara mig.
¹³ Ty lidanden omger mig,fler än jag kan räkna.Mina synder har hunnit ifatt mig,jag orkar inte se dem.De är fler än håren på mitt huvud,och mitt mod har övergivit mig.

¹⁴ Herre, var mig nådig
och rädda mig,
Herre, skynda till min hjälp!
¹⁵ Låt alla dem
som står efter mitt livkomma på skam och blygas.Låt dem som önskar mig olyckavika tillbaka och blygas.
¹⁶ Låt dem häpna och skämmas som säger till mig:"Rätt åt dig, rätt åt dig!"
¹⁷ Må alla som söker dig
jubla och vara glada i dig.De som älskar din frälsning
må alltid säga:"Lovad vare Herren!"
¹⁸ Jag är betryckt och fattig,men Herren har omsorg om mig.Min hjälp och min befriare är du.Min Gud, dröj inte!