Psalm 59

Den oskyldiges bön mot fienders försåt

¹ För sångmästaren, "Fördärva inte", en sång av David, när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom.

² Rädda mig, min Gud,
från mina fiender,
beskydda mig
för mina motståndare.
³ Rädda mig från ogärningsmännen,fräls mig från blodtörstiga män.
⁴ De ligger i försåt för mig,mäktiga män gaddar ihop sig mot mig,utan att jag gjort någon överträdelse eller synd, Herre.
⁵ Utan att jag begått
någon missgärning,rusar de fram och gör sig redo.Vakna, kom till mig och se!
⁶ Herre Gud Sebaot, Israels Gud,vakna upp
och ställ alla folk till svars,skona ingen som handlar trolöst! Sela.

⁷ Var afton kommer de tillbaka,de tjuter som hundaroch stryker omkring i staden.
⁸ Se vad deras munnar spyr ut,svärd är på deras läppar,de tänker: "Vem hör oss?"
⁹ Men du, Herre, ler åt dem,du bespottar alla hednafolk.
¹⁰ Min* styrka,
till dig vill jag hålla mig,ty du, Gud, är min borg.
¹¹ Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd,Gud låter mig se
mina förföljares fall.

¹² Dräp dem inte, så att mitt folk inte glömmer det.Låt dem irra omkring
genom din kraft,störta ner dem, Herre,
du vår sköld!
¹³ Vart ord på deras läpparär en synd i deras mun.Låt dem fångas i sitt högmodgenom den förbannelse
och lögn som de talar.
¹⁴ Förgör dem i vrede,förgör dem,
så att de ej mer finns till!Låt dem veta att det är Gud
som härskar i Jakob,ja, till jordens yttersta ändar. Sela.

¹⁵ Var afton kommer de tillbaka,de tjuter som hundaroch stryker omkring i staden.
¹⁶ De strövar omkring efter födaoch gnyr om de inte blir mätta.
¹⁷ Men jag vill sjunga om din maktoch jubla var morgon
över din nåd.Ty du är en borg för mig,en tillflykt när jag är i nöd.
¹⁸ Min styrka, dig vill jag lovsjunga,ty du, Gud, är min borg,
min nåds Gud.