Svenska Folkbibeln
Elihus tal (Kap 32-37)
1 De tre männen slutade nu svara Job, eftersom han var rättfärdig i sina egna ögon.
2 Men Elihu,* Barakels son från Bus*, av Rams släkt, blev upprörd. Han blev upprörd mot Job för att denne menade sig ha rätt mot Gud, 3 och han blev upprörd mot Jobs tre vänner för att de inte fann något svar och ändå dömde Job skyldig.
4 Elihu hade väntat med att tala till Job eftersom de andra var äldre än han. 5 Men när Elihu insåg att de tre männen inte hade något mer att säga blev han upprörd. 6 Då tog Elihu, Barakels son, från Bus till orda. Han sade:
Jag är ung till åldern,
och ni är gamla.
Därför var jag rädd och vågade inte
lägga fram min mening för er.
och de många åren
förkunna vishet.”
i människan,
den Allsmäktiges livsfläkt
ger henne förstånd.
eller bara gamla som förstår
vad som är rätt.
Också jag vill lägga fram
min mening.
jag lyssnade efter era insikter
när ni sökte finna de rätta orden.
men se,
ingen kunde motbevisa Job,
ingen kunde ge honom
svar på tal.
Gud kan besegra honom,
inte människor.”
och jag ska inte bemöta honom
med era argument.
de har tappat talförmågan.
när de inget säger,
när de står där utan svar?
också jag vill säga min mening,
anden inom mig tvingar mig.
19
Se, mitt inre är som instängt vin*,
som en ny vinlägel nära att brista.
jag vill öppna mina läppar
och svara.
och inte smickra någon människa.
annars kunde min skapare
strax rycka bort mig.