Omvänd er

¹ Vid samma tid kom några och berättade för Jesus om galileerna vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.*² Han svarade: "Tror ni att de galileerna var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick lida så? ³ Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under som de.

⁴ Eller de arton som dog när tornet i Siloam* föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem? ⁵ Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under på samma sätt."

Fikonträdet som inte bar frukt

⁶ Sedan berättade han denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom och letade efter frukt på det, men han fann ingen. ⁷ Då sade han till trädgårdsmästaren: I tre år har jag nu kommit och letat efter frukt på det här fikonträdet, men jag hittar ingen. Hugg bort det! Varför ska det få suga ut jorden*?

⁸ Men trädgårdsmästaren svarade: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt runt det och gödslat. ⁹ Kanske bär det frukt nästa år? Om inte, kan du hugga bort det."

Jesus botar en kvinna på sabbaten

¹⁰ En sabbat undervisade Jesus i en av synagogorna. ¹¹ Där fanns en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. ¹² När Jesus såg henne, kallade han fram henne och sade till henne: "Kvinna, du är fri från din sjukdom", ¹³ och så lade han händerna på henne. Genast rätade hon på sig och prisade Gud.

¹⁴ Men synagogföreståndaren blev upprörd över att Jesus botade på sabbaten, och han sade till folket: "Det finns sex dagar då man ska arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte på sabbatsdagen." ¹⁵ Då svarade Herren honom: "Era hycklare! Lossar inte varenda en av er sin oxe eller åsna från krubban på sabbaten och tar ut den och vattnar den? ¹⁶ Men den här kvinnan, en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år, skulle hon inte få bli fri från sin boja på sabbatsdagen?" ¹⁷ Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över allt det underbara som han gjorde.

Senapskornet

¹⁸ Därefter sade han: "Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? ¹⁹ Det liknar ett senapskorn* som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna."

Surdegen

²⁰ Vidare sade han: "Vad ska jag likna Guds rike vid? ²¹ Det liknar en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått* mjöl tills allt blir syrat."

Den smala vägen

²² På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom städer och byar och undervisade. ²³ Någon frågade honom: "Herre, är det bara några få som blir frälsta?" Han sade till dem: ²⁴ "Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. ²⁵ När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni? ²⁶ Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator. ²⁷ Men han ska svara er: Jag vet inte* varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som gör orätt.

²⁸ Där ska ni gråta och gnissla tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan ni själva hamnar utanför. ²⁹ Och människor ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike. ³⁰ Och det finns de som är sist som ska bli först, och de som är först som ska bli sist."

Jesu klagan över Jerusalem

³¹ I samma stund kom några fariseer fram och sade till honom: "Gå bort och ge dig av härifrån, för Herodes vill döda dig." ³² Jesus svarade dem: "Gå och säg till den räven: Nu driver jag ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och på tredje dagen når jag mitt mål*. ³³ Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, för det passar sig inte att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem.

³⁴ Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta ville jag inte samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna! Men ni ville inte. ³⁵ Nu ska ert hus lämnas åt er själva*. Jag säger er: Ni kommer inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.*"